Det började viskas om en av höstens gladaste nyheter redan under friidrotts-VM i Berlin: Hannu Manninen funderar på comeback. I måndags bekräftade han det som alla redan anat – att lägga av var för svårt och känslorna drar Manninen tillbaka till spåret och hopptornet.

När Janne Ahonen ett tag inte fanns med i backhopparnas landslagscirklar var det som om allt klappade ihop. Både resultaten och stämningen i laget dalade. Det saknades en ledare helt enkelt. Riktigt lika illa blev läget hos idrottarna i kombinerat aldrig då Anssi Koivuranta resultatmässigt tog över där Manninen slutade men det laget är i precis lika stort behov av en rutinerad ledare som backhopparna, framför allt när OS väntar bakom kröken.

Det är bara en sak som oroar mig kring Manninens comeback. Som vi vet är det inte backmomentet som är Rovaniemiskidarens starka sida utan framfarten i spåret. På grund av studierna i Björneborg är det just träningen i hoppbacken som blir lidande i väntan på comebacken – ett upplägg som inte känns helt felfritt.

Men strunt i det tills vidare. Skidfinlands mest sympatiska idrottare är tillbaka, hurra!