Gottgottgoot! Hbl:s Jesper von Hertzen laddar upp inför match.

Jag hatar finlir. Rakt på mål bara. Bär in pucken, bollen, curlingklotet eller vad det nu är som det handlar om för sport. Raka rör och Hanson brothers ser alltid bäst ut i HDTV och tidningsspalterna osv. Men i dag, i dag hyllar jag taktikens söta seger över materian.

Vi var så jävla bra på innebandyplanen i Kvarnbäcken på förmiddagen!

HBL–Maikkari 3–0, HBL–IS/Veikkaaja 1–2, HBL–YLE Sporten 5–3. Semifinal i Helsingfors sportjournalisters årliga innebandyturnering på tisdag.

Sovjet och Tjeckoslovakien spelade nollnoll eller var det 1–1 i hockey-VM 1982 i Finland. Det var skandal men ett taktiskt resultat som fällde Kanada från guldstriden. Det var trist att se på. Dålig bild i tv:n också.

Husis gav inga ytor i försvaret och förvaltade väl chanserna framför motståndarmålet. Skillanden är alltså att HBL spelade hela tiden för seger. Sovjeterna och Kekkoslovakerna för oavgjort.

Bäst i dag? Sportredaktör Lönnqvist var glödhet, mesta poängplockaren enligt ännu obekräftad statistik. Sportredaktör Saxén – magnifik i buren. Och så den där taktiken som hela vårt lilla men naggande goda lag följde från första till sista minut.

Roligast? Sportredaktör von Hertzen som klämde i sig en rejäl tallrik pommes frites, köttbullar och cola mellan matcherna. Får man göra så? Vad hände med appelsinerna och fiskleveroljan? Kanske att Erkka Westerlunds och UKK:s idrottsinstitut behöver ge nya måltidsdirektiv för det där fungerade, ju. Rockenroll.