Nä, så här skulle OS verkligen inte börja. Enligt manuskriptet á la Borenius skulle Janne Ahonen skrälla i normalbacken, bara för att han valt att förlänga karriären för det ögonblicket. Och för att han älskar backhoppning. Sedan skulle OS fortsätta med att Hannu Manninen tar guld, bara för att han valt att förlänga karriären för det ögonblicket. Och för att han älskar nordisk kombination.

Enligt manuskriptet ska Aino-Kaisa Saarinen håva in medalj efter medalj i spåret medan också Virpi Kuitunen ska belönas för lång och trogen tjänst i sitt sista OS.

Till all tur kan manuskriptet skrivas om. Nu står det Ahonen och medalj på lördag och Manninen och guld på tisdag om en vecka. Bara för att de valt att förlänga karriären för det ögonblicket. Och för att de älskar backhoppning och nordisk kombination.

… så fick min fråga på varför Lindsey Vonn har de snyggaste åkdräkterna i den alpina cirkusen ett svar.

Företaget som tillverkar hela det amerikanska landslagets dräkter bestämde sig redan innan säsongstart att Vonn ska ha en ny specialdesignad dräkt att tävla i varje gång världscupen byter ort, sammanlagt åtta stycken under vintern. Dräkten är designad tillsammans med Vonn, i de färger hon gillar mest (rosa och vitt). Den bakom liggande tanken med variationen i dräkterna är att lyfta fram att det här är världscupsettan anno 2008 och 2009 som kastar sig ut i pisten.

Bode Miller lär följa ett likande system, men belönas inte med en ny variant lika ofta som Vonn.

Bara så ni vet.

Varför har Lindsey Vonn den snyggaste åkdräkten av alla i rosa och vitt medan hennes landsmaninnor Sarah Schleper och Sterling Grant tvingas nöja sig med murriga trikåer i obestämt svart och grönt?

Är Sanni Leinonens skidglasögon så obekväma att hon därför tar av sig dem nästan innan hon korsat mållinjen?

Varför känns det som om skadorna i de tekniska disciplinerna är flera i år än tidigare? I dag var det kanadensaren Anna Goodmans tur att bli buren från pisten på bår.

Och ännu på tal om åkdräkter: Svenskarnas getingar à la Aftonbladet längs ärmarna är ganska tuffa, men den investeringen väntar bestämt på att bära sig ett tag till. På basis av årets första slalomomgång, som väckt också ovannämnda reflektioner, är det ovisst om en enda svenska tar sig in bland de bästa tio i världscupslistorna. För att inte tala om OS.

Förutom att Aino-Kaisa Saarinen inlett OS-säsongen i toppform kan också en annan slutsats dras efter helgens världscup på skidor: Sex and the City är knappast Aikkus favoritserie.

När Saarinen laddade upp för loppet på 10 km klassiskt i Ruka var hon så självsäker och inställd på att senare under dagen få dra på sig den gula västen som signalerar ledning i världscupen att hon valde ett gult hårband för att matcha västen. Det är här parallellen till Carrie Bradshaw kommer in. Carrie ägnade ett helt avsnitt åt att försöka övertyga den dåvarande mannen i sitt liv om att hårsnoddar av modell större och i granna färger inte är någonting som vuxna kvinnor ägnar sig åt. Hennes bättre hälft köpte inte argumentet trots att modefantasten vid hans sida blev allt desperatare i sina försök att få honom att se skillnaden mellan fult och fint.

Hur det slutade? Carrie fick rätt som vanligt. Carrie och Aidan gjorde slut. Och Saarinen fortsätter mot OS i Vancouver i den gula ledarvästen och sin matchande hårsnodd.

Allt är klart för damernas slalomstart i Levi. Kvicksilvret visar på minus 10 grader vd målområdet, publiken strömmar till och det ligger någon sorts morgondimma i pisten. Hoppas sikten inte blir för dålig eftersom Tanja Poutiainen drog startnummer ett i lottningen i går kväll. Om historian upprepar sig hela vägen är det enbart en bra sak – då hon tog sin senaste och enda seger i Levi 2004 korkade hon pisten då också.

Det började viskas om en av höstens gladaste nyheter redan under friidrotts-VM i Berlin: Hannu Manninen funderar på comeback. I måndags bekräftade han det som alla redan anat – att lägga av var för svårt och känslorna drar Manninen tillbaka till spåret och hopptornet.

När Janne Ahonen ett tag inte fanns med i backhopparnas landslagscirklar var det som om allt klappade ihop. Både resultaten och stämningen i laget dalade. Det saknades en ledare helt enkelt. Riktigt lika illa blev läget hos idrottarna i kombinerat aldrig då Anssi Koivuranta resultatmässigt tog över där Manninen slutade men det laget är i precis lika stort behov av en rutinerad ledare som backhopparna, framför allt när OS väntar bakom kröken.

Det är bara en sak som oroar mig kring Manninens comeback. Som vi vet är det inte backmomentet som är Rovaniemiskidarens starka sida utan framfarten i spåret. På grund av studierna i Björneborg är det just träningen i hoppbacken som blir lidande i väntan på comebacken – ett upplägg som inte känns helt felfritt.

Men strunt i det tills vidare. Skidfinlands mest sympatiska idrottare är tillbaka, hurra!

Jag vet vilket argumentet är men det håller ändå inte. Om Urho TV hade gjort en gallup om vilken match tittarna helst vill se när FM-ligan startar på torsdag hade det inte blivit de regerande mästarna JYP mot KalPa. Kalla mig helsingforsare, men valet hade nog fallit på Jokerit-HIFK trots att det är brukligt att inleda säsongen med de regerande mästarna. Det vågar jag satsa en rejäl slant på.

När jag en gång är inne på ämnet är det en sak till som är mycket förvirrande. Hur kan Urho TV ha gjort så lite reklam att en tv-tittare, som i praktiken ser och betalar för de flesta kanalpaket som över huvud taget kan ses, inte vet hur och till vilket pris hockeymatcherna kan ses? När samma sak efter en snabb titt på welho.fi fortfarande är oklar och det dessutom visar sig att Welho och Urho TV inte har kontrakt och att det i dagsläget verkligen är oklart hur den hockeyhugade ska bära sig åt för att se säsongspremiären känns det som att det enda alternativet på torsdagen är att packa sig i väg till Arenan. För skulle Urho TV komma igång och tv-tittarna hinna beställa kanalen är det ju Jyväskylä mot Kuopio som gäller.