Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Tour de France A-Ö

25.07.2011 20.12 | Skriven av Marcus Lindqvist i Cykling - (Kommentarer inaktiverade för Tour de France A-Ö)

En av de mest spännande upplagorna av Tour de France avslutades med australiskt jubel. Här är några observationer under de tre veckor som gått.

Alpe d’Huez. Tourchefen Christian Prudhomme kan gratulera sig själv för att ha planerat årets upplaga så väl – allt var vidöppet inför de avgörande etapperna i Alperna som slutade på Col du Galibier och Alpe d’Huez, och Touren avgjordes slutligen först av tempoloppet i Grenoble.

Bergstävlingen. På efterhand är det lätt att säga att de förnyade poängreglerna var som gjorda för att Samuel Sanchez skulle krönas till kung av bergen – med dubbelt fler poäng åt bergsetappvinnare var det upplagt för en vinnarkandidat, som inte riktigt har realistisk chans att vinna och därmed kan rymma iväg till etappsegrar.

Contador. Det skulle ha varit tidernas fars om dopningsmisstänkte Alberto Contador vunnit i sammandraget för tredje gången i följd, bara för att fråntas de två senaste segrarna av idrottens skiljedomstol CAS. Nu undvek Tourarrangörerna den pinsamma situationen – Contador slog knät och tappade tid när han kraschade några gånger under den första veckan och gick inte att känna igen förrän under de sista etapperna, då racet redan var över för hans del.

Doping. Katushastallets Alexandr Kolobnev åkte dit för ett vätskedrivande medel som kan användas för att maskera doping, men annars anser många att årets Tour de France var en av  de renaste någonsin hittills. Inga omänskliga soloutbrytningar, inga underliga formkurvor och en ytterst jämn tävling ända till slutet.

Evans. Den sympatiska australiern fick bära den gula tröjan bara en dag och tillbringade största delen av bergsetapperna med att skugga Andy Schleck och sina andra rivaler, men dominerade i det individuella tempot som utgjorde nästsista etappen och förtjänade helt klart sin seger. No more den eviga tvåan.

Finländare. Inga med i år. Trist. Däremot många finländska turister med finska flaggan i högsta hugg längs med rutten. Undrar bara vad ett turistgäng hade HIFK-flaggan med sig för.

Gruppetto. Under etappen till Galibier hann 88 cyklister inte i mål inom tidsgränsen, följande dag missade en grupppetto om 82 cyklister tidsgränsen. Det handlade om namnstarka cyklister såsom Mark Cavendish och Tourarrangörerna beslöt att låta nåd gå före diskvalifikation.

Hushovd.Världsmästaren Thor Hushov stod igen för ett par fantastiska prestationer med två etappsegrar. Fick tillbringa flera dagar i den gula ledartröjan efter att hans Garmin-Cervelo vunnit det inledande lagtempot.

Italien. Touren gjorde en kort visit i de italienska Alperna och det ryktas om att Giro d’Italia ska gästa legendariska Alpe d’Huez på den franska sidan nästa år.

Jérémy Roy. Fransmannen var med i stort sett i varje utbrytning och belönades med priset som aggressivaste cyklist på touren.

Katusha. Skulle vara intressant att veta hur Tourarrangörerna resonerade då de inbjöd en helrysk laguppställning framom exempelvis Geox-TMC med Tourvinnaren 2008 Carlos Sastre och fjolårstrean Denis Menchov.

Lampre-ISD. Jisses de har fula tröjor. Ljusrött? Blah. Tourens fulaste efter att Liquigas-Cannondale minskat på det neongröna.

Martin. HTC-Highroads hopp i sammandraget Tony Martin var ganska hopplös i bergen, men vann det avslutande tempot före Cadel Evans. Förstås underlättade det att temposuveränen Fabian Cancellara tvingades starta bland de första på en regnvåt tempobana.

Norge. Tragedin kring de vansinniga terrordåden i Norge överskuggar det mesta som handlar om Norge under dessa dagar, men före det var tourebn en norsk fest. Två etappsegrar var för Edvald Boasson Hagen och världsmästaren Thor Hushovd.Två gånger var norrmännen dessutom tillika på prispallen.

Olyckor. Den värsta av alla var då den franska televisionens bil rammade Juan Antonio Flecha, som i sin tur fällde Johnny Hoogerland som landade på ett taggtrådsstängsel. Annars också var den första tourveckan präglad av vårdslöst åkande, smala vägar, farliga sidovindar och olyckor. Bland offren fanns stora namn som Alexandr Vinokourov, Andreas Klöden, Chris Horner och Jurgen Van Den Broeck.

Poängtävlingen. De nya poängreglerna med bara en, desto värdefullare mellanspurt samt fler poäng för etappvinnaren gav kampen om den gröna tröjan ny flavör. Mark Cavendish som vunnit flest etapper två år i rad utan att vinna poängtävlingen kunde äntligen kapa Maillot Verde. Till skillnad från vad många tror är Cavendish inte alls oslagbar på upploppet – Missilen från Manx är oslagbar bara i det fall att hans stallkamrater ostörda kan dra upp hans fart till 70 km/h och avlossa honom 200 meter före målstrecket.

Quick-Step. Tom Boonen tvingades avbryta efter att ha ådragit sig en hjärnskakning och utan den belgiska veteranen hade stallet inte mycket att hämta på touren. Det en gång så starka stallet är en skugga av sitt forna jag.

Rolland. Frankrike fick en etappseger trots allt, i sista stund, på den tredje sista etappen som slutade på Alpe d’Huez när Pierre Rolland hakade på sina motståndare och ryckte ifrån när de tröttnade. Han vann också ungdomstävlingen.

Schleck. Två gånger Schleck på prispallen, men ingendera stod högst. Andy förlorade greppet om segern under en dålig dag på den sextonde etappen som slutade med en regnhal utförsbacke ned mot Gap och Fränk verkade inte alls vara i form under hela Touren. Andy kunde inte skaka av sig Evans i Alperna, trots en otrolig utbrytning på den artonde etappen.

Tempo. Det syntes på Andy Schleck redan när han åkte nedför startrampen i Grenoble att han förlorar kampen om segern åt Cadel Evans. Evans: åker med aggressivitet och beslutsamhet. Schleck: ser ut som han helst var någon annanstans. Luxemburgaren vinner aldrig touren om han inte lär sig åka tempo bättre än så.

USA. Tom Danielson som i tio år kallats den nästa Lance Armstrong slutade nionde i sammandraget, inte helt oävet.

Voeckler.Tourens största story. Thomas Voeckler, den värsta baroudeuren under 2000-talet, lyckades kapa den gula ledartröjan i en utbrytning och klamrade sig fast vid den så länge att folk med lite sämre koll på proffscykling började tro han kan behålla ledningen ända till Paris. Sandsäckade på de två sista Alpetapperna, men blev slutligen fjärde i sammandraget.

Wiggins. Det här skulle vara brittens år. För att inte upprepa fjolårets misstag hoppade han över Giro d’Italia och uppvisade lovande form genom att vinna Critérium du Dauphiné Libéré i juni. Men hans TdF slutade innan den ens hunnit börja i en krasch.

X-Ö. Nä, sorry. Kom inte på något.

Junno och Hjallis

21.10.2010 16.12 | Skriven av Marcus Lindqvist i Cykling | ishockey - (Kommentarer inaktiverade för Junno och Hjallis)

Undrar när geniförklarade Juha Junnos aura ska börja blekna och Hjallis Harkimo få lite upprättelse. Det börjar lukta lite panikvärvning hos norra Finlands lilla, fattiga Kärpät med Petr Tenkrat och Martin St Pierre utöver Pavel Rosa. Skador ja, men det har också funnits orsaker bakom Hjallis panikvärvningar. På vilket sätt är Kamil Kreps en fiffigare floppvärvning än Hjallis motsvarande, eller HIFK:s motsvarande? För att han övertygade i träningsmatcherna? Finns väl en orsak till att en AHL-poängkung aldrig slagit igenom i NHL och kommer till Finland. Fråga Jan Caloun.

Enligt Finlands ledande hockeyanalytiker Petteri Sihvonen har förstås Juha Junno en medveten strategi att inte vinna ligatiteln varje år, för att upprätthålla intresset i Uleåborg. Sihvonen som brukar håna hockeyskribenter för att ”fanittaa” NHL har förmodligen själv tapetserat sovrummet med bilder av Junno, Juhani Tamminen, Risto Dufva och brorsan Toni Sihvonen.

Från en sak till den femte, nästa års Tour de France ser ut att kunna bjuda på några spännande bergsetapper nästa år. Rutten som offentliggjordes i veckan innehåller inte färre än nio bergsetapper varav fyra har målgång på toppen av ett berg. Kul för bergsgetterna, mindre så för tempospecialisterna.

Inte ens en prolog och ett futtigt individuellt tempo på den näst sista tävlingsdagen, då loppet kan vara avgjort och då tempospecialisterna redan är utmattade av tre veckor av Pyreneer och Alper. Lagtempot avgör knappast, då det inte ser ut att finnas något superstall typ Discovery Channel eller Astana årsmodell -09 nästa år. Så bland annat Cadel Evans och Bradley Wiggins kan vinka adjö till drömmarna om en totalseger. Andy Schleck planerar förmodligen redan var han ska placera sin inramade gula tröja från etapp 21, ifall Alberto Contador som väntat blir avstängd.

Har turen övergivit honom?

06.07.2010 22.22 | Skriven av Filip Saxén i Cykling - (en kommentar)

Lance Armstrong hade inte precis turen på sin sida då han fick punktering på ett av kullerstensavsnitten under den tredje etappen av Tour de France.

Amerikanen tappade över två minuter till flera av sina konkurrenter då han först tvingades vänta på ett nytt framhjul och sedan ensam försöka jaga i kapp de som låg framför honom.

Men man kan inte vara överraskad över att Armstrong hade turen mot sig. Han hade definitivt turen på sin sida då han vann sina sju Tour de France-segrar. På något underligt sätt lyckades han alltid undvika krascher eller att skada sig då han åkte omkull.

De bästa exemplen på hans tur är väl det här och det här.

Kan han återhämta sig lika bra den här gången efter de två senaste dagarnas motgångar?

Sprickan är ett faktum

23.07.2009 07.38 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Sprickan är ett faktum)

– Många har frågat mig varför Alberto Contador attackerade och lämnade Klöden efter sig. Jag förstår inte heller varför han gjorde det.

– Han attackerade mot min vilja. Jag sade åt honom att inte attackera. Vi kunde ha varit etta, tvåa och trea efter etappen. Nu är vi etta, fyra och femma.

Det första citatet är Lance Armstrongs, det andra stallchefen Johan Bruyneels.

Astana-stallet delar sig allt klarare i två läger och Contador i gult har snart inte många vänner kvar i laget.

Spanjorens  idiotiska attack kan mycket väl ha förstört Klödens chans att nå en pallplats och stallets chanser att ta en historisk trippelseger i Tour de France.

Inte att undra på attt Contador såg skräckslagen ut redan under etappen. Han tittade hela tiden över axeln efter att Klöden tvingats släppa. Och eftersom han inte hade några problem med benen var det nog huvudet som inte riktigt höll för spanjoren.

I tv-intervjun efter målgången såg han minst lika skärrad ut och då han fick ta emot den gula ledartröjan på podiet såg han ut som om han helst av allt befann sig någon helt annanstans.

Man kan bara gissa hur tryckt stämningen var vid Astanas middagsbord på kvällen.

Ska bli intressant att se vad Armstrong, Klöden och Bruyneel hittar på under avslutningen av touren.

De ”rätta” resultaten

20.07.2009 20.01 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för De ”rätta” resultaten)

Tour de France går in i sin sista vecka då cyklisterna fortsätter sitt personliga helvete genom Alperna på tisdagen.
Tre tunga bergsetapper, en lättare bergsetapp och ett individuellt tempolopp återstår innan klungan rullar in i Paris på söndagen.
Men visst skulle det ju vara mycket intressantare om skillnaden mellan toppcyklisterna skulle vara mindre.
Så här ser det ut nu

Alberto Contador
Lance Armstrong –1.37
Bradley Wiggins –1.46
Andreas Klöden -2.17
Andy Schleck -2.26
Fränk Schleck -3.25
Carlos Sastre -3.52
Cadel Evans -4.27

Tänk om man skulle ha skippat det totalt onödiga lagtempot den fjärde dagen. Då skulle listan se betydligt intressantare ut:

Contador
Wiggins -1.28
Armstrong -1.37
A. Schleck -1.46
Evans -1.52
Sastre -2.15
Klöden -2.17
F. Schleck -2.45

Nu måste Evans och Sastre idiotköra och ta enorma risker för att ha en chans att vinna. Utan lagtempot skulle båda fortfarande kunna kämpa om en plats på pallen och varför inte segern.
Synd att arrangörerna med våld ville ha med lagtempot i årets upplaga av tävlingen.

Visst är cyklingen i allra högsta grad en lagsport men det skulle vara bättre om man skippade lagtempot i de tre stora tävlingarna (girot, touren och vueltan) och låta lagarbetet komma till sin rätt i form av taktik och samarbete då man kör i klunga.

Det står mer eller mindre klart att Contador vinner touren. Armstrong har sagt att han gör allt för att hjälpa laget och att Contador är den starkaste cyklisten i tävlingen. Då Contador dessutom har Klöden till hjälp i bergen kan bara en total genomklappning eller en krasch hindra spanjoren att ta sin andra seger i tävlingen.

Det är inte alls osannolikt att Astana tar en trippelseger med Armstrong och Klöden på pallen tillsammans med Contador. Men då måste den sjufaldiga mästaren få benen att fungera bättre än de gjort i bergen hittills.

Nu är det bara att hoppas att det blir attacker av bröderna Schleck, Sastre och Evans med start på tisdag. Och att allt avgörs först på Mont Ventoux.

En högintressant helg

09.07.2009 12.57 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för En högintressant helg)

Tour de France ser ut att bli intressantare än på flera år. Redan den första veckan har bjudit på stor dramatik.
Ett tufft tempolopp som inledning följdes upp av etappen där Armstrong knep sekunder av sina rivaler och lagtempot var ju sedan rena uppvisningen av Astana.
0,22 sekunder skiljde sist och slutligen från att Armstrong skulle åka i gult.
Flera av favoriterna har tappat mycket tid under de inledande etapperna. Sastre ligger 2.44 efter Armstrong, Evans 2.59 och Mentjov 3.59. Det bådar gott inför de första bergsetapperna på fredag, lördag och söndag,
För att ha någon chans att blanda sig i tätstriden måste den ovannämnda trion hitta på något i bergen. Och vad är bättre än att se attack på attack i försök att knäcka Armstrong, Contador, Klöden, Leipheimer, Zubeldia och Popovitj.
Dessutom ska vi inte glömma Andy Schleck som ligger 1.41 efter Armstrong.
Dessutom är det inte alls osannolikt att Contador också försöker attackera Armstrong. Kanske redan på fredagen på Andorre Arcalis.
Lyckas spanjoren inte rå på den sjufaldiga toursegraren i bergen blir amerikanens mentala övertag allt starkare.
För Armstrong gäller det egentligen bara att hålla sig fastklistrad vid Contadors bakhjul och undvika att ta egna initiativ.
Eurosport rekommenderas varmt de kommande eftermiddagarna.

En taktisk och mental seger

07.07.2009 00.44 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för En taktisk och mental seger)

Lance Armstrong var rätt man på rätt plats vid rätt tidpunkt under den tredje etappen i Tour de France.
Han var i perfekt position att följa med utbrytningen då alla nio Columbia-HTC-cyklister satte fart och utnyttjade vinden 32 kilometer från målet.
De övriga favoriterna Alberto Contador, Cadel Evans, Andy Schleck, Carlos Sastre och Denis Mentjov satt längre bak i klungan och tappade 41 sekunder till amerikanen som tog ett kliv upp till tredje platsen.
Men Armstrong var inte bara med i utbrytningen – han var uppe i täten och hårdkörde med stallkompisarna Haimar Zubeldia och Jaroslav Popovitj för attt få en större lucka till huvudklungan.
Det var hans sätt att visa konkurrenterna – främst stallkamraten Contador – att han inte nöjer sig att inneha en biroll i tävlingen.
Inför tävlingen förutspådde jag att Armstrong kommer att försöka attackera Contador under de första tio dagarna. Men att den första attacken skulle komma redan på den tredje etappen var oväntat.
Med lite tur, rätt tajming och en enorm rutin var han i perfekt position då utbrytningen skedde. Efter det visade han varför han stått högst på podiet i Paris sju gånger.
Gårdagens 41 sekunder kommer sist och slutligen inte att spela allt för stor roll.
Men det som kan komma att spela en stor roll är att Contador, hur mycket han än säger motsatsen, säkert känner en viss press på sig att ligga efter Armstrong i resultatlistan då cyklisterna går in i bergen på fredagen.
Armstrong är i precis den position han vill vara. Han har knäppt Contador på näsan en gång, visat alla som tvivlat på honom att han är att räkna med och dessutom lyckats med det utan att egentligen ta ut sig allt för mycket.
Det ska bli intressant att se hur de två Astanacyklisterna samarbetar under fjärde etappens lagtempo och hur bra stämningen är då Pyrenéerna närmar sig.