Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Finlands ledamot i den olympiska kommittén, Peter Tallberg, hälsade på hos Yle inför fredagens val av värd för sommar-OS 2016.
– Det är omöjligt att tippa vinnare. Det är svårt att plocka fram avgörande faktorer, sade Tallberg.
Så fel som det kan bli. Det är väldigt enkelt att tippa vinnare. Och plocka fram avgörande faktorer.
Se här bara:

Chicago 54 procents chans
Obama-faktorn och det självklara faktum att den olympiska rörelsen lever på NBC:s tv-pengar gör ”USA:s idrottsstad nummer 1” till det givna valet. Det är den amerikanska kontinentens ”tur” att arrangera sommar-OS och i Chicago ligger dessutom alla arenor nära varann.

Rio de Janeiro 31 procents chans
Som sagt, den amerikanska kontinentens ”tur” att ordna sommarspelen, och Sydamerika har aldrig haft OS. Rio är för många en emotionell favorit som kan överraska, men infrastrukturen talar mot brassarna, och landet står ju också värd för fotbolls-VM två år tidigare.

Tokyo 9 procents chans
Peking-OS så sent som 2008 och det minsta lokala stödet av de fyra kandidatstäderna talar mot Japan. Tokyo har dessutom redan haft spelen en gång.

Madrid 6 procents chans
OS i Europa 2012 – jepp. OS i Europa 2014 – jepp. Men OS i Europa 2016 – knappast va? Det heter trots allt IOK (internationella olympiska kommittén), inte EOK.

Som sportjournalist samlar man på sig en himla massa ackrediteringslappar med sin nuna på. Själv brukar jag ha en förmåga att i regel se lite smådyster ut. ”Bister och mörk i ögonen som en Al Qaida-terrorist”, som min kära mor sa om bilden som jag gick runt med på bröstet under Peking-OS.

Men när jag nu var till Arenan och hämtade upp veckans NHL-ackreditering och samtidigt blev plåtad visar det sig att just den här gången fångades jag på bild med ett brett, lyckligt och småfånigt flin.
Passande. Jag tycker nämligen att det ska bli så himla himla kul med NHL i Finland att jag knappt hålls i byxorna.

För ett knappt år sedan satt jag högt uppe på piphyllan i United Center i Chicago och tyckte att det kändes stort att se alla Bulls mästerskapsvimplar i taket, på läktarna märka att det är hockeyboom i staden och på isen se Blackhawks unga garde valsa runt med Phoenix eller vem det nu var.
Och i våras satt jag på nätterna och tyckte det kändes stort när samma Hawks knockade ut Calgary och Vancouver så det bara sjöng om det och Fratellis ”Chelsea Dagger” av någon anledning blev hela Chicagos låt, som dånade ur hemmahögtalarna slutspelet igenom, speciellt efter förlängningssegern mot Detroit under västfinalen.

Och nu ska det laget spela seriematcher – i Finland! Ett av NHL:s fyra bästa lag – i Arenan! Toews, Kane, Sharp, Hossa, Campbell, Keith, Seabrook, Byfuglien och Versteeg – i Helsingfors! För två(!) riktiga matcher! Oh yes!

Säkert finns det nån finländsk surgubbe som under veckan kommer att försöka hitta något negativt i det här spektaklet också, men kom igen.

NHL är det hetaste det varit sedan Gretzkys dagar (på riktigt). Vårens slutspel var antagligen det bästa nånsin (på riktigt). Och när nästa säsong startar gör den det med matcher i Finland (på riktigt). Yes baburiba!

Patetiska bortförklaringar

26.09.2009 00.28 | Skriven av Marcus Lindqvist i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Patetiska bortförklaringar)

Det är inte ett dugg genant för en finländsk amatörcyklist/cykelfanatiker att landets två bästa tempocyklister återfinns på placeringarna 57 respektive 6 1 av 66 deltagare i proffsens tempo-VM.

Det som är genant är att Matti Helminen (7:48.12 efter vinnande Fabian Cancellara) illa dolt anklagar silvermedaljören Gustav Larsson för dopning. Enligt Helminen hade de samma tid för två år sedan (egentligen var Larsson 1,49 sekunder snabbare 2007, men bägge förlorade mer än 2:30.50 åt vinnaren som även då hette Fabian Cancellara) men nu var Larsson 6:10 .99 snabbare än Helminen, trots att finländaren säger att han tränat på precis samma sätt som inför 2007.”Dra era slutsatser av det”, säger han till FNB.

Jag drar slutsatsen att a) Gustav Larsson tränar och lever bättre att b) Helminen kanske borde se över sitt träningsprogram. Samma metoder leder alltid till stagnation – det är ren fyisologi. Om du gör samma träning på samma fart vecka ut och vecka in anpassar sig kroppen, men den höjer sig inte över den nivå som räcker för att klara den ansträngningen.

Rissanen kläckte ur sig att han valt fel utväxling. En helt spontan kommentar jag kan tänka mig. Men i stället för att lämna bort den kommentaren skriver en troskyldig FNB-trotjänare att han hade problem, men att han inte vill skylla på dem. Så får FNB-fnatte också den andra finländaren på plats att låta löjlig.

Genant..Hoppas Jussi Veikkanen gör nåt tufft i dag. Synd bara att inte bara har han inga finländska lagkamrater, han kör också i ett så svagt proffsstall att han inte såsom Larsson och Cancellara exempelvis kan få hjälp av stallkompisarna.

Kusinen från lande

25.09.2009 13.44 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (en kommentar)

Med risk för att låta som Petteri Sihvonen tänker jag lyfta fram min egen kommentar om Blues inför säsongstarten som gick under rubriken ”Lillebror är tillbaka”.

Efter torsdagens brakförlust i Ishallen spelades PMMP:s Pikkuveli i hallen och Bluesspelarna åkte av isen i rasande fart för att snabbt glömma förnedringen på isen.

Laget är definitivt tillbaka i läget man låg i för några säsonger sedan. IFK är den elaka och starkare storebror medan Blues insats i går visade att den mentala styrkan i årets upplaga av Blues är lika med noll.

Det tog två minuter att se att esbolaget skulle förlora. Då hade spelarna jagat rödtröjorna huvudlöst över hela isen utan att ha något eget spel.

Spelarna uppträdde som kusinen från lande som första gången är på besök i stan.
De starka ljusen, den stora hallen och IFK:s fräna och aggressiva spelstil såg ut att skrämma gästerna till den grad att man vek ner sig utan någon slags kamp.
Rädsla och feghet är orden som beskriver Blues insats bäst.

Lägg dessutom till tränaren Petri Matikainens fullkomliga hjärnsläpp i mittperioden då han skällde ut domaren Timo Favorin och såg till att laget måste spela med tre mot fem andra gången i matchen och det är lätt att inse att pressen på tränaren börjar kännas.

Matikainen har inte en tacksam uppgift. Att leda ett lag som i princip saknar hela öppningsformationen är inte en tacksam uppgift.
Iiro Tarkki har varit darrig mellan stolparna, backbesättningen är komponerad av spelare som ska spela i andra och tredje paret och i anfallet saknas hela förstakedjan.

Säsongen kommer att bli riktigt tung för laget och jag tror att Blues kommer att missa allt som heter slutspel i vår.

Hockey-VM känns som ett av de få evenemang Yle verkligen är bra på. Suominen är alltid lysande som studiovärd och med gäster som Tamminen, Kekäläinen, Nurminen med flera har udnerhållningvärdet i studion  varit mer än godkänt också då Slovenien mött Ungern i gruppspelet. Och Antero Mertaranta har sitt skrikande till trots ett väldigt brett register då det gäller nationalgrenen (nej vår nationalgren heter inte boboll). Boboll borde för övrigt förbjudas i grundlagen men mer om det en annan gång. Att Mertaranta sedan refererar boboll är ju endast beklämmande och förkastligt.

Veikkaaja var först ute med nyheten att Yle sannolikt kommer att tappa rättigheterna för VM från och med år 2011.  MTV3 sägs ta över. Låter verkligen inte bra. Tänk er en studiodel i något som påminner VIP-utrymmet på en sunkig nattklubb. Med hjlätar som Teemu Elomo, Esa Keskinen och Mika Toivola som gäster.

Och vid spakarna Mika Saukkonen och Timo Jutila (som enligt all logik borde ha fått sparken från förbundet före 2011). Kanske de till och med drar på sig sina läckra orange kavajer. Och så börjar det. Kisskiss, alamummo, ylämummo. älä mene sinne.

Blod, svett och dårar

21.09.2009 22.39 | Skriven av Tommy Pohjola i Sport i tv - (en kommentar)

På ett möte nyligen diskuterades frågan vad som händer med sporten när den lämnar idrottsarenan. Att vem ska bevaka alla rättegångar, skilsmässor och andra skandaler.

Nu vet jag.

Det är Urheiluruutu.

Kvällens två sändningar var en direkt fortsättning av MTv3:s ekonominyheter eller någon A-talk. Showtime: Slipsnissar som kommer ut genom dörr och stiger in i svart bil i Paris och sist intervju med trött finsk bilpamp någonstans i skogen. Sedan en smidig övergång till en tingsrätt i Finland med panorering till ett par glasögon och en klubba som någon ställt på en lagbok. Bild på blodiga kanyler. Tredje inslaget: Bilder av SLU-huset i Böle. Kassakris i skidförbundet. Någon hoppar backe och landar på plastgräs, hur det nu hänger ihop. Svårt bekymrade förbundsnissar intervjuas i och utanför SLU:s betonghögkvarter.

I det fjärde inslaget i den senare sändningen får vi äntligen se lite idrott. Kotkalegenden Auli Nyman orkar ännu en säsong. Men det hela börjar med bogserbåtar och lyftkranar i hamnen. What the fuck?!

I studion sitter en rakryggad och kostymklädd Hoopi.

Det var tammitusan en Sportruta som heter duga. Fin tv. Jag riktigt kastade mig över volymkontrollen och ”record”-knappen på fjärrkontrollen.

Okej för den här typens sportnyheter, förstås, men inslagen behöver ju inte byggas upp som om det vore frågan om en radiosändning på 1970-talet.

Nyman i huvudrollen

21.09.2009 14.14 | Skriven av Jonas von Wendt i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Nyman i huvudrollen)

Inledde måndagen med ett hyfsat avslaget innebandyinfo på restaurang Aeropoli i Tölö. 30 meter före ingången hörde jag någon ropa mitt namn. Vände mig om och såg Peter Nyman komma gående över Idrottsgatan med något rött i näven.

Jaha,  Arsenal tänkte jag genast för klubben från norra London ligger ju tv-profilen nära om hjärtat. Och mycket riktigt var det en spelskjorta med Nyman tryckt på ryggen. Nyman har tydligen något nytt program på Yle på gång som skulle heta något i stil med 7 1/2 . Skall köra igång om en månad eller så. Kan bli något i hästväg.

Han verkade ivrig som en liten unge. Om det berodde på tv-programmet eller den nytryckta Gunnersskjortan förblev oklart. Lutar år det senare alternativet.