Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Ramstedt sätter sig själv före laget

07/04 12:20 12:20 | Skriven av Filip Saxén i ishockey - (En kommentar)

Teemu Ramstedt har inte platsat i HIFK:s laguppställning i slutspelet. Efter en oerhört svag avslutning på grundserien valde Kari Jalonen att peta Ramstedt och låta Joni Töykkälä ta över som tredjecenter i laget.

Det har visat sig vara ett lyckat drag. Töykkälä, Turo Järvinen och Jerry Ahtola har bildat en minst sagt fungerande enhet som långa stunder nollade Lukkos första kedja på vägen till final.

Då Ramstedt nu inser fakta att han inte kommer att rymmas med i laget i finalerna utan att det blir skador på nyckelspelare väljer han en märklig väg att gå.

I dagens Iltalehti säger Ramstedt att han inte förstår varför han är petad.

Att inför finalerna gå ut och på det sättet indirekt rikta kritik mot sin tränare visar att Ramstedt verkligen inte har något i HIFK att skaffa under våren. I och med sina uttalanden ger han svar på sin egen fråga om varför han är petad. Ger man inte allt för laget på alla plan är man inte heller värd att vara med i laget.

HIFK visade redan tidigare i vinter att man inte tolererar att spelare sätter sig själv före laget då man lät hannes Hyvönen gå. Kanske vi får se samma sak igen i fallet Ramstedt.

En proffsig spelare hade sagt något i stil med ”jag är nöjd hur laget klarat sig. Tränaren väljer det lag han anser vara bäst och jag är redo att hoppa in på planen då jag får chansen”.

Ramstedt är på väg bort från HIFK efter den här säsongen. Hans namn har kopplats ihop med Jokerit och jag kan tänka mig att Jarmo Kekäläinen inte gillar Ramstedts uttalanden i kvällspressen.

I HIFK kommer nog ingen att sakna Ramstedt.

,

Slutspelsöverraskningar

06/04 21:47 21:47 | Skriven av Marcus Lindqvist i ishockey | Okategoriserad - (2 kommentarer)

FM-ligans slutspel brukar vara sensationellt tråkiga och ensidiga. Som regel brukar grundseriens vinnare köra över åttan och drälla på ända till ligatiteln.

Ingen ligamästare har någonsin varit sämre än femte i grundserien, som Tappara 2003. Boring.

Jämför då med NHL. Over there har konferensåttorna i de 32 serier som spelats sedan 1994 hela 9 gånger besegrat grundserieettan. Segerprocenten hisnande 28,1 procent.

Ännu bättre har grundseriesjuorna klarat sig mot tvåorna : av 32 serier har sjuorna vunnit 15, det vill säga nästan hälften. Jämför det med att femmorna bara vunnit 10 av 32 serier mot fyrorna, fast de serierna borde vara de jämnaste logiskt sett.

Sexan mot trean är ett helt annat kapitel. Efter att NHL införde det idiotiska systemet med att placera divisionsettorna minst tredje i konferenstabellen 1999 har grundseriesexorna slagit ut grundserietreorna regelbundet. Sedan 2005-2006 har sexorna vunnit hälften, 5 av 10 serier. (Just nu gör den speciella rangordningen att ärkerivalerna Boston Bruins och Montreal Canadiens kan mötas i östra konferensens kvartsfinaler).

Mot den bakgrunden känns det extra uppfriskande med Blues historiska marsch mot ligafinalerna i FM-ligan. Vilket möte det skulle bli, Blues mot HIFK.

,

Vad kan Mixu göra?

31/03 20:09 20:09 | Skriven av Jonas von Wendt i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Vad kan Mixu göra?)

Han har en aura runt sig som få finländska fotbollspersoner. Mika-Matti Paatelainen är en man som folk lyssnar på. Och han är erkänt skicklig på att motivera sina spelare. Hur långt det räcker återstår att se.

Fans och förbund kommer att ha tålamod med honom på ett helt annat sätt än Stuart Baxter. VM 2014 är rena rama utopin, EM 2016 (som spelas med 24 länder för första gången) är det uttalade slutmålet för Paatelainens femåriga mandatperiod. Realistiskt? Nja. Möjligt? Kanske.

Än viktigare än att nå ett EM eller VM är att nu en gång för alla skapa något som kan kallas en finländsk fotbollsidentitet. Det måste finnas en röd tråd som genomsyrar hela Bollförbundets verksamhet och alla pojk- och ungdomslandslag. Hittills har det varit lite si och så med den saken.

Paatelainen är en man som inte räds att jobba hårt. Och han är mer än gärna med och formar en fotbollsidentitet. Blott hans engagemang för uppgiften gör honom till ett hästlängder bättre alternativ än Baxter.

Då inte sagt att han kan föra Finland till drömmen. Gör han det skall han geniförklaras och gator ska döpas efter honom. Med de klossar han har till sitt förfogande skulle en slutspelsplats vara snudd på ett mirakel.

Två gäng hjältar – och två pajaser

29/03 01:00 1:00 | Skriven av Filip Saxén i ishockey - (2 kommentarer)

Spelarna i HIFK och Jokerit bjöd på något alldeles extra i det som redan är en klassisk slutspelsserie.

Förutom att det spelades hockey av hög kvalitet där magiska individuella insatser bidrog till att det blev kollektivt starkt spel från båda lagen var kvartsfinalserien oerhört fysisk.

Det smällde rejält längs sargerna då både HIFK- och Jokeritspelare dundrade in i varandra med tyngd och kraft. Tacklingarna var stenhårda och spelarna i bägge lagen var tvungna att samla ihop klubbor från isen vid flera tillfällen efter att ha blivit överkörda.

På planen fanns det ingen som klagade. Tacklingarna var stentuffa – men helt rena. Inte en gång såg vi spelare ge några fula eftersläng med handske eller klubba efter en tackling. Spelarna tog emot tacklingarna, bet ihop och spelade vidare. Precis som man ska.

Ta Eetu Pöystis tackling på Antti-Jussi Niemi i den sjätte matchen. Pöysti kom med hög fart och krossade Niemi som flög i en halvvolt i isen. Allt för många gånger har spelare blivit liggande, medan motståndaren visats i duschen, för att sedan återvända efter ett mirakeltillfrisknande. Inte Niemi. Han steg upp, skakade av sig tacklingen och fortsatte spela. Det lyfter jag hatten för.

Och så var det i hela matchserien. En mer rakryggad hockey får vi vänta länge på har jag på känn.

Därför är det synd att två pajaser ska göra sitt för att förstöra den fins stämningen som rådde mellan spelarna. Jag talar naturligtvis om tränarna Kari Jalonen och Erkka Westerlund.

Jalonen inledde matchserien med att spy galla över hela Jokerit då han under presskonferensen inför slutspelet sade:

Det är två ganska olika lag som möts. De (Jokerit) har hämtat in en GM från NHL (Kekäläinen), tränare som vunnit sex mästerskap (Jortikka) byttes ut mot en internationellt marinerad och meriterad tränare (Westerlund), fysiktränaren blev förstacenter (Eaves), de hämtade in en toppspelare från NHL (Nokelainen), man köpte JYP:s skyttekung (Pihlman) och efter det ännu en världsmästarmålvakt (Lasak). Vi har byggt upp vårt lag från egna juniorer och de har under tre år vuxit sig till storspelare.

Efter den första matchen klagade han på domarna och beskyllde ligan för att behandla HIFK orättvist.

Westerlund var inte ett dugg bättre då han efter den tredje matchen och HIFK:s första seger kastade en vattenflaska mot domarna.

För att sedan kalla HIFK för ett kriminellt gäng som hans Jokerit måste möta trots att serien både varit städad och rejäl på planen.

Inte speciellt genomtänkt eller klokt.

Jalonen avslutade hela matchserien med att kalla Westerlund för en ”kärring”.

Ett kapitel för sig är Jokerits GM Kekäläinen som tycks vara så publicitetskåt att han efter varje match måste tränga sig in bland journalisterna då det är tid för spelar- och tränarintervjuer efter matcherna. Dessutom kostade hans ogenomtänkta kommentarer Jokerit 10000 euro och honom själv en del av trovärdigheten.

Men spelarna är förtjänta allt beröm de kan få och supportrarnas stående ovationer efter den sjunde matchen var för dem. Inte deras gnällande chefer.

, ,

Alla tiders chans för Jalonen

10/03 23:43 23:43 | Skriven av Filip Saxén i ishockey - (Kommentarer inaktiverade för Alla tiders chans för Jalonen)

Kari Jalonen fixade bästa tänkbara läge för sig själv då HIFK slutade trea och Jokerit sexa i grundserien.

Efter att två år i följd åkt ut direkt i slutspelet mot sämre lag får han alla tiders chans till revansch.

Senast då Jokerit och HIFK möttes i en slutspelsserie förlorade IFK med 0-4 i matcher.

Nu ska Jalonen för tredje gången på lika många år leda sitt lag i slutspelet som favorit. Och lyckas han föra HIFK till semifinal efter att ha slagit ut ärkefienden Jokerit lär de flesta supportrar förlåta honom för de två senaste vårens fiaskon då laget åkt ut mot TPS och HPK.

Förlorar Jalonens HIFK mot Jokerit kommer han för alltid att bli ihågkommen som den stora förloraren i Ishallen.

Den gode Jalonen har både allt att vinna och allt att förlora. Till sitt förfogande har han ett lag som på precis alla delområden är bättre än Jokerit. Därför är det Jalonens matchserie att vinna eller förlora.

Har han lärt sig något av de två senaste åren eller kommer Erkka Westerlund att ta en lika överlägsen taktisk seger som Jukka Rautakorpi gjorde för ett år sedan?

, , ,

Undrar, undrar

28/02 21:37 21:37 | Skriven av Marcus Lindqvist i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Undrar, undrar)

För det första tycker jag att Marit Björgens konkurrenter ska sluta gnälla över att hon använder astmamedicin med dispens. Jag såg en vän som liksom undertecknad tävlar i triathlon drabbas av astmabesvär under ett 10 km tempolopp i cykling. Jag trodde hon skulle kvävas när hon med pipande lungor kom rusande till sin jacka efter inhalatorn. Astmatiker har inte mer nytta av sin medicin än att den utvidgar deras andningsvägar till normal kapacitet.Inget fusk där.

För det andra undrar jag hur suspekt det borde vara att Krista Lähteenmäki efter att två gånger fått startförbud för alltför höga blodvärden beviljats dispens och nu gör ett fantomåk i damernas 10 km. Lyckligtvis ingen medalj för vare sig henne eller Pirjo Muranen, som skrällhöjde sin nivå.Aldrig förresten att ett slutresultat varit så förutsägbart som nu, med Björgen etta, alltid lika osportsliga Justyna Kowalczyk tvåa och Aino-Kaisa Saarinen trea. Undrar om Kowalczyk igen tycker att någon blockerat henne i spåret. För mig såg det ut som att hon tröttnade på Björgens tempo.

För det tredje undrar jag än en gång varför FIS vill ha masstarterna. För att skidor ska bli lika populärt som cykling i Mellaneuropa? Har FIS-cheferna tänkt på att inget VM, ingen av endagsklassikerna och inget av de stora etapploppen avgörs på flacka sprintetapper? I VM och endagsklassiker som Liege-Bastogne-Liege och Tour de Vlaanderen är banorrna alltid så svåra att det blir utbrytningar och överraskningar. Ifall det ska vara masstart i skidor borde det vara sådana brutala banor att fältet splittras.

För det fjärde undrar jag varför skidåkare alltid ska förklara sig. Alltid något, är det inte vallan är det skidorna, annars kan det vara att ena handsken blev våt så fingrarna stelnade (Marja-Liisa Kirvesniemis odödliga klassiker) eller så bara blev det mjölksyra i musklerna.

För det femte undrar jag varför jag bloggar om skidor när jag egentligen inte diggar sporten.Tacka vet jag cykling.

Dessa förbannade rapporter

27/02 15:21 15:21 | Skriven av Jonas von Wendt i Okategoriserad - (En kommentar)

Har ofta undrat hur det kan komma sig att allt är emot oss finländare i idrott. Enligt tv-referenter, tränare och aktiva ligger felet oftast någon annanstans.
I VM i Oslo, som faktiskt kan sluta i fullständigt blåvitt fiasko, är vindar, snö, is och klister emot oss.
Enligt någon värdelös rapport som OK låtit göra efter Vancouver är Finland numera en b-nation också i vallning. Hmm. Intressant. Det kan väl för böveln inte vara så svårt att smeta lite klister på ett par plankor.

Dessa rapporter får mig för övrigt tappa nerverna. Bollförbundet har publicerat en, OK en, Risto Nieminens eminenta arbetsgrupp ska presentera en om typ 19 år en och flera är säkert på kommande. Pengarna som används till det här joxet kunde användas på ett betydligt bättre sätt, nämligen till att anställa flera tränare på gräsrotsnivå.

Det finns alldeles för många byråkrater, takorganisationer och kvacksalvare som nappar åt sig en bit av den tårta som borde komma idrottare och tränare till godo. Råder vi bukt på det problemet kanske också vindarna är med oss. Klistret är naturligtvis en helt annan femma.

Bäst i Oslo hittills? Överlägset Tapio Suominen. Glenn Lindholm och Jarmo Punkkinen är jag inte lika imponerad över.