Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Undrar, undrar

28.02.2011 21.37 | Skriven av Marcus Lindqvist i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Undrar, undrar)

För det första tycker jag att Marit Björgens konkurrenter ska sluta gnälla över att hon använder astmamedicin med dispens. Jag såg en vän som liksom undertecknad tävlar i triathlon drabbas av astmabesvär under ett 10 km tempolopp i cykling. Jag trodde hon skulle kvävas när hon med pipande lungor kom rusande till sin jacka efter inhalatorn. Astmatiker har inte mer nytta av sin medicin än att den utvidgar deras andningsvägar till normal kapacitet.Inget fusk där.

För det andra undrar jag hur suspekt det borde vara att Krista Lähteenmäki efter att två gånger fått startförbud för alltför höga blodvärden beviljats dispens och nu gör ett fantomåk i damernas 10 km. Lyckligtvis ingen medalj för vare sig henne eller Pirjo Muranen, som skrällhöjde sin nivå.Aldrig förresten att ett slutresultat varit så förutsägbart som nu, med Björgen etta, alltid lika osportsliga Justyna Kowalczyk tvåa och Aino-Kaisa Saarinen trea. Undrar om Kowalczyk igen tycker att någon blockerat henne i spåret. För mig såg det ut som att hon tröttnade på Björgens tempo.

För det tredje undrar jag än en gång varför FIS vill ha masstarterna. För att skidor ska bli lika populärt som cykling i Mellaneuropa? Har FIS-cheferna tänkt på att inget VM, ingen av endagsklassikerna och inget av de stora etapploppen avgörs på flacka sprintetapper? I VM och endagsklassiker som Liege-Bastogne-Liege och Tour de Vlaanderen är banorrna alltid så svåra att det blir utbrytningar och överraskningar. Ifall det ska vara masstart i skidor borde det vara sådana brutala banor att fältet splittras.

För det fjärde undrar jag varför skidåkare alltid ska förklara sig. Alltid något, är det inte vallan är det skidorna, annars kan det vara att ena handsken blev våt så fingrarna stelnade (Marja-Liisa Kirvesniemis odödliga klassiker) eller så bara blev det mjölksyra i musklerna.

För det femte undrar jag varför jag bloggar om skidor när jag egentligen inte diggar sporten.Tacka vet jag cykling.

Dessa förbannade rapporter

27.02.2011 15.21 | Skriven av Jonas von Wendt i Okategoriserad - (en kommentar)

Har ofta undrat hur det kan komma sig att allt är emot oss finländare i idrott. Enligt tv-referenter, tränare och aktiva ligger felet oftast någon annanstans.
I VM i Oslo, som faktiskt kan sluta i fullständigt blåvitt fiasko, är vindar, snö, is och klister emot oss.
Enligt någon värdelös rapport som OK låtit göra efter Vancouver är Finland numera en b-nation också i vallning. Hmm. Intressant. Det kan väl för böveln inte vara så svårt att smeta lite klister på ett par plankor.

Dessa rapporter får mig för övrigt tappa nerverna. Bollförbundet har publicerat en, OK en, Risto Nieminens eminenta arbetsgrupp ska presentera en om typ 19 år en och flera är säkert på kommande. Pengarna som används till det här joxet kunde användas på ett betydligt bättre sätt, nämligen till att anställa flera tränare på gräsrotsnivå.

Det finns alldeles för många byråkrater, takorganisationer och kvacksalvare som nappar åt sig en bit av den tårta som borde komma idrottare och tränare till godo. Råder vi bukt på det problemet kanske också vindarna är med oss. Klistret är naturligtvis en helt annan femma.

Bäst i Oslo hittills? Överlägset Tapio Suominen. Glenn Lindholm och Jarmo Punkkinen är jag inte lika imponerad över.

FC Köpenhamn har allt att vinna

22.02.2011 13.10 | Skriven av Jonas von Wendt i fotboll - (Kommentarer inaktiverade för FC Köpenhamn har allt att vinna)

FC Köpenhamns fans hoppade knappast i taket av glädje då Chelsea lottades som motståndare i åttondelsfinalen i Champions League. Den stora och mäktiga Londonklubben har hört till de bästa i Europa under de senaste 6-7 åren. Och namn som Drogba, Lampard, Terry och Essien inger respekt.

Men det har gått troll i Chelseas spel och tränaren Carlo Ancelotti har inte lyckats vända den negativa trenden trots att storstjärnor som Fernando Torres och David Luiz tillkommit i januari. Torres ska givetvis inte bedömas ännu men på basis av hans första stapplande steg efter flytten från Liverpool finns det ett litet Sjevtjenko-spöke över honom. Ukrainaren var ju inte helt klockren under sina år i Blues. Han var bra på träning sa lagkamrater och tränare. Just därför betalade klubben 40 miljoner för anfallaren.

FCK då? Danska ligan har vinterpaus och återupptas om knappt två veckor. Ligan är redan avgjord. Frågan är om FCK vinner med 20 eller 30 poäng. Köpenhamnklubbens överlägsenhet i hemlandet är förbluffande. Klubben är den överlägset rikaste i Danmark och pengarna fortsätter att rulla in. Det kan bli ännu mera för chanserna att slå Chelsea är faktiskt rätt goda. På pappret ska Chelsea vinna klart men kom ihåg att FCK höll jämna steg med Barcelona i gruppspelet hemma på Parken och att Barca är ett lag av helt annan kaliber än Chelsea just nu är.
The Blues stenrika ägare Roman Abramovitj vill vinna Champions League. För några år sedan kom man en stolpträff i från, i år kan det ta slut redan nu. Pressen är oerhörd på spelarna, på tränaren Ancelotti (som sitter löst) och Drogba är sur. FCK har allt att vinna. Och jag tror de vinner. Ska vi säga 2–1 till FCK. I kväll är vi alla danskar.

Lyon–Real? 1–1?

Synd att Yle inte fick visa matchen från Parken. Inget fel på Lyon och Real men visst var det Solbakkens mannar man ville se i statlig tv den här gången. Något referent Koivukangas också beklagade. Nå man kan inte få allt här på jorden.
Nelonen Pro 1 har rättigheterna den här gången. Real kan ses i tv 2.

P.S. Ancelotti håller på tappar greppet helt. En tränare som sätter två av världshistoriens nervsvagaste spelare, Anelka och Cole, att skjuta i en straffsparkstävling tigger om problem.

P.S.2: Att FCK inte spelat riktigt tuffa matcher på ett par månader kan vara ett litet minus men laget har sparrat flitigt och bland annat slagit Rosenborg med 5–0.

Grattis Litmanen!

20.02.2011 15.28 | Skriven av Jonas von Wendt i fotboll | Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Grattis Litmanen!)

Jari Litmanen fyller 40 år i dag. Vår bäste fotbollsspelare genom alla tider har en i finska mått osannolik karriär bakom sig. Hans talang, målfarlighet och attityd har tagit honom till mytomspunna klubbar som Ajax, Barcelona och Liverpool och även om sejourerna i Barca och Liverpool inte blev några riktiga fullträffar är det klubbar som varit utom räckhåll för så gott som samtliga finska spelare under alla tider, Sami Hyypiä och möjligen någon till undantagen.

Litmanen var i mitten av 90-talet en av Europas bästa spelare. Hans Ajax sopade hem rubb och stubb och Litti var en av de tongivande spelarna. Det laget splittrades ganska snabbt i och med att klubben aldrig velat eller kunnat matcha lönerna i större klubbor och större ligor. Litmanen älskade dock Ajax och Amsterdam och den kärleken var besvarad. Plötsligt blev Jari ett rätt vanligt pojknamn i Holland och då i synnerhet i Ajax-fansens familjer. Litmanen lämnade klubben först 1999 efter 159 matcher och 91 mål. Redan då hade de skador som präglat Litmanens senaste årtionde stört honom en hel del men hans forne tränare Louis van Gaal visste vad Litmanen kunde och värvade honom till Barcelona.

Skadeproblemen fortsatte och Barca var inne i en ganska djup kris. då van Gaal fick gå tog Llorenc Serra Ferrer och han gav inte mycket för Litmanen som tog konsekvenserna och flyttade till Liverpool.
Eländet forsatte dock på Anfield i form av skador, skador och mera skador. Managern Gerard Houllier kunde inte använda sig av Litmanen i den utsträckning han tänkt sig och tiden i England blev kort. Efter det blev det Ajax, FC Lahti, Hansa Rostock, Malmö FF, Fulham innan han återvände till Lahtis. I Fulham spelade han inte en enda match.

Litmanens kärlek till fotbollen har varit så stor att han inte gett upp trots att läget stundtals säkert känts rätt hopplöst. En starkt bidragande orsak till den långa karriären stavas L-A-N-D-S-L-A-G-E-T där han givetvis är den bästa målskytten, den mesta spelaren och den bästa spelaren någonsin. Han har representerat landslaget under fyra decennier.
Den stora drömmen, en plats i ett VM eller VM, tycks aldrig bli verklighet för Litti. Fast vem vet? Om Finland mot alla odds tar sig till VM i Brasilien 2014 är Litmanen bara 43 år ung. Och det är ju ingen ålder alls. Om han nu bestämmer sig för att fortsätta karriären.

Hur som helst, grattis Jari Litmanen!

Tack för allt nummer 9

14.02.2011 19.53 | Skriven av Jonas von Wendt i fotboll | Okategoriserad - (3 kommentarer)

Kanske att han är den bästa anfallaren genom alla tider. Den oefterliknelige Ronaldo har gjort sin sista match. Det meddelade den 34-årige brassen på måndagen. Han borde möjligen ha avrundat lite tidigare för de sista åren i karriären blev inte en värdig avslutning trots att han klart överviktigt och matchotränad gjorde mål i ungefär varje match för Corinthians.

Facit i karriären är hisnande, snudd på overkligt. Han slog igenom i PSV där det blev 42 strutar på 45 matcher, i FC Barcelona satte han 34 mål på 37 matcher innan El Fenómeno flyttade till italienska jätten Inter. Också där öste han in mål trots att skadorna började störa honom på allvar. På fem år blev det knappt 70 matcher och 49 mål för Internazionale som dock inte vann några stora titlar om man bortser från Uefa-cupsegern 1998.
Knäskador störde Ronaldo som 1998 gick igenom sin allvarligaste kris. Nummer 9 hade i vanlig ordning varit effektiv under VM-turneringen i Frankrike och spottat in fyra mål för Brasilien som tagit sig till sin andra raka final. Men timmarna före finalen mot Frankrike insjuknade Ronaldo, Brasilien tappade all udd och Frankrike for iväg med guldet med klara 3-0. Vad som hände med Ronaldo den gången är inte helt känt men åren därpå led han av många skador. Det var främsta det ena knäet som inte riktigt ville hålla. Mentalt tog det honom länge att komma över debaclet i Paris.

2002, efter att han vunnit sitt andra VM-guld med Braslien, gick flyttlasset till den största klubben av dem alla, Real Madrid där han blev lagkompis med bland andra Figo, Zidane, Roberto Carlos och Raúl. Los Galacticos mönstrade det namnstarkaste laget någonsin och Ronaldo trivdes. Både på planen där han snittade strax över 0,6 mål per match och hemma i trädgården där han ordnade gigantiska fester för lagkamrater och vänner. Ronaldo kunde njuta av livet också utanför planerna och hans vikt var ett ständigt samtalsämne i den spanska huvudstaden. Fet eller inte, mål blev det. En vända till blev det till Italien och Milan innan han tröttnade på Europa och flyttade hem.

Ronaldo vann det mesta som kunde vinnas, både i klubb- och landslag. Och han gjorde det för det mesta med ett brett flin på läpparna. För honom var fotboll först och främst en rolig hobby. Att han sedan råkade ha en enastående talang är fotbollsvänner världen över tacksamma för.

Oj vad man kommer att sakna Ronaldos ryck där han sprang ifrån försvararna med bollen som klistrad vid fötterna för att någon sekund avsluta iskallt. En av de mest kompletta anfallarna är han genom alla tider. Tack för alla minnen. Hoppas han hittar något meningsfullt att göra som pensionär. Den stora tomheten efter fotbollen är inte alltid så lätt att bemästra.

p.s.1: Peter Forsberg. En av de största. Men nu är det slut. En gång för alla. Någon gång måste man ge upp.

p.s.2: Andreas Romar. Hur bra kan inte denna man bli? En finsk fartåkare i världsklass. Han är snart där.

p.s.3: Teemu Selänne. Hur kan en 40-åring vara så bra?

Vårda Vinterklassikern

06.02.2011 11.21 | Skriven av Jonas von Wendt i ishockey | Okategoriserad - (4 kommentarer)

Satt själv fast på kontoret då nästan 40 000 pers följde med matchen mellan Jokerit och HIFK i Olympiaborgen. Såg läckert ut i tv och alla jag talade som varit på plats var överväldigade av evenmanget. Idrott då den är som bäst.
IFK var bättre och vann välförtjänt, det stod skrivet i stjärnorna att arrangörsföreningen inte skulle vinna detta.

I Jokerits läger kan man trösta sig med vinsten matchen genererar. För trots stadionhyror, säkerhetsvakter, snöskyfflare och städare lär man ha gjort en vacker slant på tillställningen.

Det enda negativa var väl de oundvikliga slagsmålen före och efter matchen. Men de var få och begränsade sig väl närmast till lite flaskkastning. Idiotiskt det också men finländare, ishockey, lördagkväll och matchstart 18.30 betyder alltid att kung alkohol har ett finger med i spelet. Att ölförsäljningen måste strypas i period två är tragikomiskt.

Kom Klassikern för att stanna? Jag hoppas det. Men det gäller att vårda tillställningen. En match per år eller vartannat år i Helsingfors känns som absolut maximum. Möjligen att man kunde prova på en match i Ratina för att blåsa liv lite i hockeyn i Tammerfors? Det skulle sannolikt Kalervo Kummola gilla så behöver han inte köra de irriterande 170 kilometerna till huvudstaden.

Men alla varningsklockor börjar ringa då jag i dagens HS läser att Pelicans vd Ilkka Kaarna har långtgående planer att ordna en match på skidstadion i Lahtis nästa vinter. ”Matchen lämpar sig mycket bättre att spelas i Lahtis än i Helsingfors”. Jovisst Ilkka. Jovisst. Ungefär som att säga att ett kebabfik i Finlands Chicago bjuder på bättre käk än Chez Dominique i Helsingfors.

Vårda klassikern! Ordnar man den för ofta blir det inflation. Och jag tycker verkligen inte att matchen någonsin ska spelas i Lahtis. Aldrig. Pelicans mot vem? SaiPa? Lockar säkert massor med folk.

Ett önskemål har jag till Hjallis och Valtanen. Nästa gång kanske matchen kunde ordnas på en söndag? Klockan 17. Söndag är en ypperlig dag att gå på match. Det scenariot lär inte bli av. Med en arbetsdag en natt bort behöver inte arrangörerna stänga ölkranarna. Tusentals liter bärs skulle stå osåld ändå.

Summa summarum: En fantasisk fest. Tack till alla inblandade.

Iltis trovärdighet

03.02.2011 20.17 | Skriven av Marcus Lindqvist i Okategoriserad - (3 kommentarer)

Rentav löjligt hur kvällspressen behandlat den svenska ”dopningsskandalen”. Reaktionerna bevisar hur djupa sår Lahtisskandalen förorsakade hos den finska journalistkåren.

Iltasanomat briljerade först med att damma av Kari-Pekka Kyrö, som överraskande nog ansåg att nyheten om att ”flera svenska toppidrottare” åkt dit för dopning på grund av näringstillskott som innehåller förbjudna prohormoner visar att det förekommer systematisk dopning i Sverige. Samma visa har vi hört sedan 2001.

Innerst inne hopppades väl kvällsreportrarna på att det hade varit någon Emma Green eller Charlotte Kalla som åkt dit. Föga överraskande lär det främst ha varit fråga om några kampsportare, i varje fall idrottsgrenar som knappast följer Wadas regler om testning och avstängning,

IS Marko Lempinen adderar ytterligare lite briljans med att ifrågasätta det svenska idrottssystemets trovärdighet. Han är övertygad om att ”systemet” i Sverige, idrottens takorganisationer, ligger bakom. Knappast kan ju någon enskild idrottare komma på att själv beställa kosttillägg v ia internet, va? Har inte med saken att göra att idrottare i Finland åkt fast för samma preparat som Svenska Riksidrottsförbundet nu går ut och varnar om. Exempelvis FM-guldmedaljören (ex-) Toni Liias som undrade över att han gav ett positivt dopningsprov när han använt ett preparat som hette – Testo Booster.

Kvällspressen undrade också varför frågan slätades över i de svenska medierna utan större uppmärksamhet. Själv tycker jag att det är otroligt hur stavhopparen Eemeli Salomäkis positiva dopningstest slätades över. Hans luddiga förklaring om att det fanns ett tryckfel i den finska översättningen av Wadas lista över förbjudna preparat köptes med hull och hår.Idrottaren är alltid ansvarig för vad han/hon stoppar i sig. Och när det gäller dopning är sportjournalistkåren fruktansvärt patriotisk. Dom dopar. Våra dopningsfall är missförstånd. Var är er trovärdighet, Iltasanomat och Kari-Pekka Kyrö?