Kanske att han är den bästa anfallaren genom alla tider. Den oefterliknelige Ronaldo har gjort sin sista match. Det meddelade den 34-årige brassen på måndagen. Han borde möjligen ha avrundat lite tidigare för de sista åren i karriären blev inte en värdig avslutning trots att han klart överviktigt och matchotränad gjorde mål i ungefär varje match för Corinthians.
Facit i karriären är hisnande, snudd på overkligt. Han slog igenom i PSV där det blev 42 strutar på 45 matcher, i FC Barcelona satte han 34 mål på 37 matcher innan El Fenómeno flyttade till italienska jätten Inter. Också där öste han in mål trots att skadorna började störa honom på allvar. På fem år blev det knappt 70 matcher och 49 mål för Internazionale som dock inte vann några stora titlar om man bortser från Uefa-cupsegern 1998.
Knäskador störde Ronaldo som 1998 gick igenom sin allvarligaste kris. Nummer 9 hade i vanlig ordning varit effektiv under VM-turneringen i Frankrike och spottat in fyra mål för Brasilien som tagit sig till sin andra raka final. Men timmarna före finalen mot Frankrike insjuknade Ronaldo, Brasilien tappade all udd och Frankrike for iväg med guldet med klara 3-0. Vad som hände med Ronaldo den gången är inte helt känt men åren därpå led han av många skador. Det var främsta det ena knäet som inte riktigt ville hålla. Mentalt tog det honom länge att komma över debaclet i Paris.
2002, efter att han vunnit sitt andra VM-guld med Braslien, gick flyttlasset till den största klubben av dem alla, Real Madrid där han blev lagkompis med bland andra Figo, Zidane, Roberto Carlos och Raúl. Los Galacticos mönstrade det namnstarkaste laget någonsin och Ronaldo trivdes. Både på planen där han snittade strax över 0,6 mål per match och hemma i trädgården där han ordnade gigantiska fester för lagkamrater och vänner. Ronaldo kunde njuta av livet också utanför planerna och hans vikt var ett ständigt samtalsämne i den spanska huvudstaden. Fet eller inte, mål blev det. En vända till blev det till Italien och Milan innan han tröttnade på Europa och flyttade hem.
Ronaldo vann det mesta som kunde vinnas, både i klubb- och landslag. Och han gjorde det för det mesta med ett brett flin på läpparna. För honom var fotboll först och främst en rolig hobby. Att han sedan råkade ha en enastående talang är fotbollsvänner världen över tacksamma för.
Oj vad man kommer att sakna Ronaldos ryck där han sprang ifrån försvararna med bollen som klistrad vid fötterna för att någon sekund avsluta iskallt. En av de mest kompletta anfallarna är han genom alla tider. Tack för alla minnen. Hoppas han hittar något meningsfullt att göra som pensionär. Den stora tomheten efter fotbollen är inte alltid så lätt att bemästra.
p.s.1: Peter Forsberg. En av de största. Men nu är det slut. En gång för alla. Någon gång måste man ge upp.
p.s.2: Andreas Romar. Hur bra kan inte denna man bli? En finsk fartåkare i världsklass. Han är snart där.
p.s.3: Teemu Selänne. Hur kan en 40-åring vara så bra?
