USA-Finland. Semifinal i OS. Nu gäller det. Men för att det ska bli final krävs att laget presterar på toppen av sitt kunnande, helst lite över det.

Här är min önskelista för i kväll:

• Miikka Kiprusoff – fortsätt på samma sätt som mot Tjeckien
• Sami Salo – få de stenhårda skotten på mål. Inte förbi eller på första motståndaren.
• Teemu Selänne – fortsätt grovjobba som du gjorde mot Tjeckien, belöningen kommer nog.
• Saku Koivu – visa dina ledaregenskaper och bär laget.
• Mikko Koivu – visa varför du är hjärnan i Minnesotas spel.
• Tuomo Ruutu – använd dina styrkor. Tackla, riv, slit och gör mål.
• Jarkko Ruutu – kör på allt som rör sig, reta upp jänkarna och håll själv huvudet kallt.
• Backarna – enkla lösningar i varje situation. En icing är inte så farlig.
• Jukka Jalonen – ge spelarna vissa friheter. Spelsystemet är en bra grund, men låt killarna spela.
• Alla – visa känsla. Det är en OS-semifinal. Ut och njut av stunden och finalplatsen är möjlig.

Jag vill börja med att säga att jag i vanliga fall inte brukar glädjas över svenska förluster. Men den här gången kan jag inte annat än skratta. Främst då åt SVT-duon Niklas Wikegård och Mikael Renberg.

Hela förra natten talade de om vem Sverige skulle möta i semifinal. Att det var kvartsfinal mot Slovakien som gällde till nästa var bara en liten detalj på vägen mot ”drömmatchen” mot Kanada. Under Finland-Tjeckien lät det så här:

Finland och Tjeckien är inga bra lag. Som jag ser det finns det tre bra lag kvar i turneringen. Kanada, USA och Sverige.

Vi är ju bättre på alla delområden. Vi har den bättre målvakten, de bättre backarna och de bättre anfallarna. Vårt fina spel gjorde Finland dåligt i matchen mot oss.

Hela snacket om Slovakien i kvartsfinal sköttes på ett överlägset och drygt sätt där slovakernas chanser ansågs vara lika med noll mot den svenska övermakten. I stället koncentrerades allt fokus på semifinalen.

Semifinalen mot Kanada blir riktigt intressant

Vi måste ju slå Slovakien först

Jo, men jag bara kan inte se Sverige förlora mot ett sådant lag i den här turneringen.

Så här höll det på hela vägen fram till matchen. Därför tycker jag det är rätt åt just Wikegård och Renberg att Sverige åkte ut. Men jag lider med det svenska folket. Vi här i Finland vet allt för väl hur det känns efter en bitter förlust. Men i Tre Kronor-land behöver man inte vara allt för deppiga. Det har ju blivit en hel del medaljer i OS.

Jukka Jalonen håller på att gräva sin egen grav i Vancouver. Matchen mot Sverige visade att spelsystemet inte fungerar. Alls.

Jalonen sade efter matchen att det finns spelare som inte följer spelsystemet och att det tar tid för spelarna att lära sig hur det fungerar. Och han antyder att det är spelarna från Europa som bäst klarar av att spela enligt hans riktlinjer.

Kanske Jalonen borde ha funderat lite mera på det här med hur laget ska spela med tanke på att nyckelspelarna kommer från NHL. Det är ju inte Niko Kapanen, Ville Peltonen, Jarkko Immonen och Lasse Kukkonen som ska bära laget.

Skulle det då inte vara vettigare att Jalonen skulle anpassa spelstilen enligt NHL-spelarna i stället för att de ska tvingas spela EHT-hockey i OS. Då går det som mot Sverige. Och då tar OS-turneringen slut för lejonens del på torsdag morgon.

– Det blev då en turistresa till Kanada.

– Skidskytte är en fin gren. Jag tycker om att skjuta förbi och gråta mig till sömns.

De två uttalandena beskriver våra skidskyttedamers insats i Vancouver bättre än något annat. Det första är av Kaisa Mäkäräinen vars rad blev 59-45-46, det andra av Mari Laukkanen med placeringarna 58-43.

Mycket sämre kan det ju helt enkelt inte bli. Om man inte räknar med Ari-Pekka Nurmenkari som slutade sist av alla i konståkningen. Gemensamt har dessa hjältar att de var för dåliga för att få ställa upp i respektive grenars avslutande tävlingar i OS.

Tacka vet jag Peetu Piiroinen. Han ska nog helst också fortsätta att inte följa med de övriga finländarna i OS. Och snälla beslutsfattare. Nästa gång det är OS skickar vi sådana idrottare till mästerskapet som har en chans att nå en placering bland de, säg 40 främsta i sin gren.

Då HIFK efter 12 år äntligen ser ut att ha hittat en ny toppmålvakt kunde man tro att tränaren Kari Jalonen skulle vara nöjd och låta honom spela.

Mika Noronen har hittat storformen. Han har valts till matchens bästa spelare i två av sina tre senaste matcher och var helt fenomenal mot JYP senast.

Jan Lundell spelade fantastiskt i höst men sedan Noronen kom till laget har Lundell inte vunnit en match. Hans saldo är fyra förluster och en gång har han blivit utbytt.

Jalonen visade prov på usel fingertoppskänsla då han valde att ge Lundell chansen i Uleåborg för en vecka sedan. Noronen hade gjort en kanonmatch mot SaiPa (valdes till bästa spelare) två dagar tidigare.

Belöningen? Han blev bänkad.

Resultatet? Lundell var darrig och IFK förlorade mot Kärpät.

I förrgår var Noronen som sagt magisk mot JYP och valdes till bästa spelare.

Belöningen? Han är bänkad i dag mot HPK.

Resultatet? Tills vidare ett frågetecken. Men jag blir inte förvånad om IFK förlorar efter en darrig insats av Lundell.

I IFK tycks man vara så vana vid att ha målvaktsproblem att man måste skapa dem själva i fall de inte finns där.

Snälla KJ, låt Noronen spela varje match. Det är väl därför ni värvade honom till laget.

Transferfönstret i FM-ligan stängde för ett drygt dygn sedan.

Här är min lista över de mest lyckade värvningar under säsongen:

1. Michael Nylander, Jokerit

I en klass för sig. En härlig lirare som kommer att bjuda på fantastiska dragningar, passningar och mål. Jokerit gjorde hela ligan en tjänst då man värvade Nylander.

2. Fredrik Bremberg, Jokerit

Nästan lika bra som Nylander. Har redan visat vad han går för. Hur bra blir han nu då han fått Nylander bredvid sig. FM-ligans hetaste anfallspar – med marginal.

3. Hannu Jortikka, Jokerit

Jortikka har gjort allt det som Aravirta misslyckades med. Jokerit spelar med känsla, glöd och idé. Något som var svårt att tro skulle hända i laget under hösten.

4. Mikko Lehtonen, Kärpät

Kommer att ta en enorm roll i Kärpätförsvaret. Blir ligans bästa back tack vare sin mångsidighet. Otroligt bra framåt utan att pruta på defensiven.

5. Lukas Kaspar, Kärpät

Den tjeckiska anfallaren är ett ständigt hot på planen tack vare sin klubbteknik, skridskoåkning och skottstyrka. Har över en poäng i snitt per match.

6. Steve Guolla, Tappara

Jag var skeptisk då Tappara värvade Guolla men samtidigt han kom till laget började Tappara vinna och Guolla har tagit en stor roll i tammerforslaget.

7. Mikael Tellqvist, Lukko

Att försöka fylla luckan efter Petri Vehanen har varit en enorm utmaning för Tellqvist. Har spelat stabilt och ger laget en chans att vinna varje kväll.

8. Bates Battaglia, Jokerit

Tillför en stor mängd rutin till laget och kommer att ha en stor roll då det drar ihop sig till slutspel. Kn användas i vilken roll som helst. En drömspelare för Jortikka.

9. Steve Kariya, JYP

Har gjort väl ifrån sig trots att han fått spela på den obekanta centerpositionen. I och med att JYP värvade radarparet Makkonen får Kariya spela som ytter och resultatet kan bli hur bra som helst.

10. Dimitri Juskevitj, Kärpät

Uleåborgslaget värvade den ryska backen som sett det mesta inom hockeyn. Tillför rutin, säkerhet och lugn till de bakre leden. Kommer att vara värd sin vikt i guld i slutspelet.

Hur ser din lista ut? Klicka på pratbubblan uppe till höger och plita ner din lista eller kommentera den här listan. Ingen åsikt är fel.

Jag är glad att jag inte spelar hockey i HIFK. I synnerhet är jag glad över att jag inte gjorde det i dag i Uleåborg.

Efter att laget tappat 2-1 till 2-4 i sista perioden (efter att ha dominerat stort i 40 minuter) hade tränaren Kari Jalonen ett och annat att säga åt spelarna.

Medan journalisterna stod i korridoren och väntade på att lagledaren Sakari Lindfors skulle komma och fråga vem vi ville intervjua hördes Jalonens röst trots två stängda dörrar mellan.

Orden gick inte att urskilja, förutom vissa svordomar som läckte genom dörrarna men volymen var på den nivå att ingen kunde undgå att förstå innebörden.

Spelarna fick sig en rejäl utskällning. Jalonen hade inför matchen mot Kärpät haft ett långt möte med spelarna där han diskuterat försvarsspelets brister de senaste veckorna. Vad gör spelarna? Slutar arbeta helt i den sista perioden och skänker tre poäng åt Kärpät. Inte så konstigt att Jalonen var förbannad.

Då Jalonen klev in framför journalisterna lyste kinderna röda men tonen var lugn och sansad.

Lite antiklimax över lördagens omgång. De två intressantaste matcherna var ju utan tvekan Kärpät-IFK och TPS-Jokerit. Granlunds första match i Uleåborg sedan flytten till IFK och Nylanders första match i Jokerit. Båda noterades för 0+1 men båda fick också lämna planen som förlorare. Visst skulle man ju gärna ha sett Granlund sänka Kärpät och Nylander på egen hand avgöra mot TPS.