Undrar varför före detta spelare ibland blir så usla expertkommentatorer. Ögnade igenom Calle Johanssons kommentar i Aftonbladet och föga överraskande hyllar han Leafs och nominerar världhistoriens mest överskattade back Dion Phaneuf till Norris Trophy. Totalsågar Penguins som har en ”massa hål”. Efter fyra omgångar.

Medger att Torontos säsongstart är något överraskande, men knappast behöver de fundera på arrangemangen kring Stanley Cup-paraden ännu. Och Penguins har haft en massa hål ända sedan Sidney Crosby, Jevgenij Malkin, Jordan Staal och Marc-Andre Fleury slöt sig till gänget. Få se nu, två finaler och en Stanley Cup sedan dess. Och säkert minst konferenssemifinal i år.

Mindre överraskande är att:

– När Teemu Selänne öppnar målkontot är det med ett skott direkt på pass ungefär från vänstra b-tekningspunkten.

– Calgary Flames splittrade kedjan med Jarome Iginla, Alex Tanguay och Olli Jokinen med följden att Iginla gjorde ett, Tanguay två och Niklas Hagman som återförenades med Jokinen ett mål. Som en parentes i sammanhanget kan förresten nämnas att den som klagar på för många lokalderbyn i FM-ligan bör notera att Flames möter Oilers i kampen om Alberta f-e-m gånger i oktober månad.

– Tim Thomas storspelar i Boston. Inget tvivel om att Tuukka Rask är Bostons framtida målvaktsetta, men 5 miljoner dollars veteranen har väl en viss yrkesstolthet (en delorsak till att Rask tog över i Bruinsmålet förra säsongen var att Thomas drogs med skador).

– Alexandr Ovejtkin fortsätter att ösa in mål. Jisses vilken rökare i förrgår i sudden i mötet med Nashille, fast den gick in via Brooks Laich.

Överraskning eller ej, men jag är inte förvånad över att:

– Kari Lehtonen får en superbra start på säsongen.

-Ville Leino har svårt att hitta nätet i början av grundserien efter ett fenomenalt slutspel.

Efter att ha sagt att bara 3-6 omgångar är spelade är inledningen av säsongen väldigt viktig i NHL, med det nuvarande poängsystemet där bägge lagen får poäng vid förlängning och vinnaren får blott två poäng. Observera att fjorton av sexton lag som kvalificerade sig för slutspel 2009-2010 vann minst 5 av sina 10 första matcher. Bara Nashville (?) och Detroit som fick sina skadade nyckelspelare tillbaka från sjukstugan bröt trenden. Att det du, Selänne och Ducks med 2-3-1 att inleda säsongen.

På tal om Calle Johansson förundrar jag mig över att svenskarna alltid kan vara så övermodiga vad det än gäller. Jag minns gärna OS-Vancouvers hockeyturnering, när svenska medier/expertkommentatorer/spelare bara snackade om de fyra favoriterna: Sverige, Ryssland, USA, Kanada och Sverige. Blev det fem? Till och med kanuckerna nämnde Finland av artighetsskäl. Nå, vi minns väl hur det gick. Eller när svenskarna hajpade upp sin kommande revansch i junior-VM-finalen 2010. Sen blev dom slaktade av USA i semi.

Och den chockstämningen som rådde i grannlandet efter blodbadet i Holland förra veckan tyder på en viss överskattning av den egna förmågan. Som TV4:s expertkommentator sade när 4-0 var ett faktum: Vi måste kanske omvärdera vår nivå. Det finns en viss skillnad mellan en VM-finalist och Sverige.Jag menar, hade de faktiskt glömt att senast som Sverige spelade VM blev dom totalt förnedrade och utspelade av Tyskland? Vi finländare hyllar ofta svenskarnas optimism, och ja, det är ett bra karaktärsdrag, men lite realism skadar inte ibland.

Chicago kommer att nå minst konferensfinal i västra konferensen utan Antti Niemi och Alexander Ovetjkin kommer att fortsätta göra en hel massa mål i grundserien. Här kommer lite fler ofelbara tips inför NHL-starten.

Grundseriens vinnare: Vancouver. Roberto Luongo gör en kanonsäsong efter att ha gett ifrån sig kaptensansvaret.Jisses sånt klichétips. Stryk över det. New Jersey gör som vanligt en superbra grundserie, Kovaltjuk gör 54 mål, Martin Brodeur spelar 81 matcher, och i slutspelet åker ett slutkört Devils ut efter fem matcher mot Atlanta Thrashers.

Grundseriens flopp: Montreal Canadiens. Habsfansen tror att laget ska fortsätta där förra säsongen slutade, men efter att ha sålt Jaroslav Halak når laget inte ens slutspel.

Grundseriens målvaktsdust: Alla snackar om San Joses Antti Niemi och Antero Niittymäki, men jag har på känn att en skadefri Tim Thomas kommer att sätta press på Tuukka Rask.

Årets frågetecken: Philadelphia Flyers är en målvakt ifrån Stanley Cup. Och inte en cent utrymme under lönetaket. Å andra sidan vet man aldrig med Brian Boucher. Världens mesta streakmåvakt.

Årets revansch: Har aldrig diggat Kari Lehtonen men på något vis har jag på känn att han kommer att trivas i Dallas.

Årets revansch 2: Nja, tror Olli Jokinens comeback i Calgary blir ganska jobbig. Jokinen kommer inte att platsa i Iginlas första kedja, det fungerar bara inte, och är han inte lagets ledstjärna försvinner han totalt.

Östra konferensens vinnare: Pittsburgh Penguins.Grundstommen är densamma som vann Stanley Cup 2009, med fräscha nyförvärv. Sergej Gontjar ut, Paul Martin in. Bill Guerin ut, Mike Comrie in. Om nu inte Flyers löser sitt målvaktsproblem. Washington Caps har samma lag som floppade i slutspelet i fjol och har inte gjort något för att åtgärda bristerna.

Västra konferensens vinnare: Chicago. Mest för att jag inte vill säga Vancouver precis som alla andra förståsigpåare, men också för att detsamma gäller som för Pittsburgh. Blackhawks har inte tappat någonting. Nåja, tio spelare, men stommen finns kvar, förstärkt med lite fräscht blod. Bland annat Fernando Pisani, som öste in 14 mål för Edmonton när Oilers gick till final 2006. Jag tror inte heller Niittymäki/Niemi är en uppgradering jämfört med Dmitrij Nabokov i San Joses mål.

Stanley Cup: Pittsburgh. Försöker tänka, men hittar inte några svagheter. Backuppsättningen har räckt hittills. Ny arena och allt. Revanschlust efter en mindre bra säsong. Bingo. Och Turco i mål för Blackhawks, som kommer att vara finalmotståndare, brukar alltid spricka i något skede av slutspelet.

”Flyers-Blackhawks i final. Blackhawks i sjätte matchen. Ni läste det här.”

Kan ju inte låta bli. Cyniker kan påminna om att min gissning som jag gjorde när konferensfinalerna inleddes var min typ sjuttonde under Stanley Cup 2010.

Lite antiklimax över match sex. Det var som att Flyers bensin till sist tog slut, efter att ha säkrat slutspelsplatsen på straffar i sista grundseriematchen efter att ha vänt 0-3 i matcher mot Boston, efter att ha utjämnat 0-2 mot Blackhawks. Flyersförsvarets ankare Chris Prongers började också bli sur och återgå till sin gamla vana att ta dumma utvisningar. Det hämnade sig igen i match sex när Prongers antagonist Dustin Byfuglien gjorde mål i PP.Medierna och fansen i Chicago såg till att hälla lite bensin på elden:

Flyers reste sig under vårens lopp igen och igen. Som skräckfilmselakingen som bara inte ville dö, förrän i filmseriens femtonde avsnitt – och även då sprattlade Jason till lite när Ville Leino spelade in pucken mot mål och Scott Hartnell flipprade in den.

Antti Niemi gjorde historia genom att bli första finländska målvakt att vinna Stanley Cup, och som rookie dessutom. Bara att gratulera. Fast han inte precis briljerade i finalerna – bästa räddningen gjorde han kanske med masken på Jeff Carters skott. Jisses så saftiga rebounds han bjöd på, men Flyers kunde inte utnyttja dem i den sjätte finalen.

Bara att gratulera Marian Hossa för att, i sin tredje final i följd, i det tredje laget, vinna Stanley Cup. Och hoppas att Ville Leino, i sin andra final i följd, i det andra andra laget, gör tredje gången gillt.