Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

De ”rätta” resultaten

20.07.2009 20.01 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för De ”rätta” resultaten)

Tour de France går in i sin sista vecka då cyklisterna fortsätter sitt personliga helvete genom Alperna på tisdagen.
Tre tunga bergsetapper, en lättare bergsetapp och ett individuellt tempolopp återstår innan klungan rullar in i Paris på söndagen.
Men visst skulle det ju vara mycket intressantare om skillnaden mellan toppcyklisterna skulle vara mindre.
Så här ser det ut nu

Alberto Contador
Lance Armstrong –1.37
Bradley Wiggins –1.46
Andreas Klöden -2.17
Andy Schleck -2.26
Fränk Schleck -3.25
Carlos Sastre -3.52
Cadel Evans -4.27

Tänk om man skulle ha skippat det totalt onödiga lagtempot den fjärde dagen. Då skulle listan se betydligt intressantare ut:

Contador
Wiggins -1.28
Armstrong -1.37
A. Schleck -1.46
Evans -1.52
Sastre -2.15
Klöden -2.17
F. Schleck -2.45

Nu måste Evans och Sastre idiotköra och ta enorma risker för att ha en chans att vinna. Utan lagtempot skulle båda fortfarande kunna kämpa om en plats på pallen och varför inte segern.
Synd att arrangörerna med våld ville ha med lagtempot i årets upplaga av tävlingen.

Visst är cyklingen i allra högsta grad en lagsport men det skulle vara bättre om man skippade lagtempot i de tre stora tävlingarna (girot, touren och vueltan) och låta lagarbetet komma till sin rätt i form av taktik och samarbete då man kör i klunga.

Det står mer eller mindre klart att Contador vinner touren. Armstrong har sagt att han gör allt för att hjälpa laget och att Contador är den starkaste cyklisten i tävlingen. Då Contador dessutom har Klöden till hjälp i bergen kan bara en total genomklappning eller en krasch hindra spanjoren att ta sin andra seger i tävlingen.

Det är inte alls osannolikt att Astana tar en trippelseger med Armstrong och Klöden på pallen tillsammans med Contador. Men då måste den sjufaldiga mästaren få benen att fungera bättre än de gjort i bergen hittills.

Nu är det bara att hoppas att det blir attacker av bröderna Schleck, Sastre och Evans med start på tisdag. Och att allt avgörs först på Mont Ventoux.

I bästa Petteri Sihvonen-anda borde jag utlysa mig till världens främsta cykelexpert. Ni vet, Sihvonen är kollegan på Urheilulehti som ödmjukt pratar om sig själv i tredje person som världens främsta hockeyanalytiker.

Men vad kan jag – jag förutsåg Cancellaras seger i Tour de Frances prolog, jag var bombsäker på att Astana skulle dominera lagtempot förra tisdagen, och jag kunde ha satsat en lunchsedel på att Contador skulle attackera på den första bergsetappen med mål i Andorra i fredags. Vaddå, vem som helst som vet något om cykling hade kunnat säga samma sak?

Ok, men DET hade väl ingen annan förutsett, att Mark Cavendish skulle ta spurtsegern i både tisdagens och onsdagens flacka etapper? Right. Medger. Det gick att räkna manuskriptet för bägge etapperna redan genom att studera banprofilen – en utbrytargrupp kniper några etappmål längs med vägen innan huvudklungan beslutar att köra ikapp dem strax före målgång och Cavendish spurtar i mål framför näsan på Thor Hushovd och Tyler Farrar.

Cavendish är just nu oslagbar i en 100-200 meter lång spurt, åtminstone när hans stallkamrater i Columbia-HTC för fram honom till målrakan innan han bränner iväg för fulla cylindrar som sista steget i en raket. Är det någon som minns Mario Cipollini och Saeco-tåget? Men till skillnad från divan Cipollini som alltid klev av när loppet närmade sig de tuffa bergsetapperna tänker Cavendish gå i mål i Paris, trots att han säkrat poängsegern långt innan  – hatten av för det.

Torsdagens flacka etapp skiljer sig knappast särskilt mycket från tisdagens och onsdagens, enbart en övergångsetapp för rivalerna om totalsegern. Däremot ser fredagens etapp med mål i Colmar ut att bli intressant, en 200 km etapp med bland annat två första kategorins berg. Tätnamnen avvaktar troligen och bryr sig inte om en utbrytargrupp, så det är bäddat för en överraskningsseger. Läge att slå till för Jussi Veikkanen, som har gott självförtroende efter de första dagarnas framgångar? Nja. Lite för tuffa berg för finländaren. Däremot kan lördagens etapp till Besancon erbjuda ett tillfälle att bryta loss om Veikkanen bara hittar rätt kumpaner.

Efter lördagen börjar Touren på allvar med en avstickar till de schweiziska Alperna. Andy Schleck, Christian Vande Velde, Cadel Evans och de andra wanna be-utmanarna måste attackera Astanaduon Contador och Armstrong. Det blir intressant att se hur Astana svarar. Jag kan mycket väl föreställa mig att Lance tänker ta en etappseger i Alperna – närmast till hands ligger söndagens etapp till Verbier i Schweiz. Armstrong var sur efter Contadors soloåk i Andorra, men nu lovar Contador att i gengäld inte kontraattackera ifall Armstrong besluter sig för att attackera. Men på något sätt tror jag inte Contador kommer att känna sig så trygg med sin två sekunders ledning över Armstrong att han skänker stallkompisen etappsegern.

Stallchefen, Armstrongs långvariga vän och mentor Johan Bruyneel är i en besvärlig sits – det spekuleras redan om att Lance är hans favorit trots att Contador officiellt är stallets kapten.

Så hurdant Sihvonen-tips ska jag ge om slutstriden? Contador. Han var snabbare än Armstrong i prologen och jag bedömer att han är vassare i bergen. Dessutom var också Leipheimer och Klöden snabbare än Armstrong i det inledande tempoloppet, vars tekniska och svåra bana visserligen var som gjord för Contador. Om inte Armstrong förstås lyckas bräda hela bunten i den fjärde sista etappen, som är ett individuellt tempo.  Då kan han få fritt fram att attackera på legendariska Mont Ventoux, den sista etappen före paradmarschen till Paris. Det är troligare att Contador passerar Tom Simpsons minnesmärke i den gula ledartröjan.

Och Cavendish klår Farrar i slutspurten på Champs Elysee. Hushovd har i det skedet avbrutit. Men kom ihåg att i bästa Sihvonen-anda har jag en fet arsenal av förklaringar varför det inte gick som jag analyserade. Och vinner Armstrong tempoloppet kan det mycket väl bero på att han läst mitt inlägg och insett det geniala i en sådan taktik. Jäpp, och Cavendish fullbordar sitt hattrick i morgon. Borde nog sända min CV till Astana ifall de blir missnöjda med Bruyneel. Jisses.

Ingen ledartröja

08.07.2009 00.18 | Skriven av Marcus Lindqvist i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Ingen ledartröja)

Ok, min idiotsäkra ofelbara experttippning slog fel med tre tiondels sekunder.  Fabian Cancellara behåller den gula ledartröjan efter lagtempot med minsta möjliga marginal framom Lance Armstrong. Ritsch ratsch. Det där var ljudet av min vadslagningslapp som slets itu.

Även om Cancellara omöjligen kan vinna Tour de France, förtjänar han i allra högsta grad att bli första schweizare att cykla i den för fjärde dagen i sträck – och månne han inte behåller den ännu efter onsdagens flacka sprinteretapp – efter att han i stort sett dragit sina stallkamrater i Saxo Bank hela den 38 km långa sträckan. Var höll exempelvis OS-silvermedaljören i tempo Gustav Larsson hus?

Dagens största besvikelse var ändå Team Columbia-HTC. 59 sekunder efter Astana? Liquigas bara 58 sekunder efter var igen dagens positiva överraskning – med en inte helt annan laguppställning förlorade Liquigas 40 sekunder åt Columbia för att inleda Giro d´Italia, vilket innebar att Ivan Basso och Franco Pellizotti fick så gott som glömma totalsegern.

Anyway, den sjufaldiga Tourvinnaren Armstrong är definitivt en vinnarkandidat i sin comeback till La Grande Boucle. Kanske hans Astanastall  förlorade de saknade tiondelarna på slutrakan, när Armstrong och hans – nu kan man säga det – huvudmotståndare Alberto Contador koncentrerade sig mer på varandra än på att skynda över mållinjen. Lite psykologisk krigföring när Contador (som dragit avsevärt mindre än Armstrong dittills) spurtade mot mållinjen och nästan fällde Armstrong utanför tätkvintetten. När han tittade över axeln var det nog inte bara för att se om alla var med utan för att se om inte Armstrong tappat ett steg. Räkna med att Contador kommer att vara på offensiven under Tourens första bergsetapp på fredag för att återta platsen som stallets ledare.

Det är roligt att se Jussi Veikkanen i den rödprickiga polkagriströjan som visar att han ledar bergstävlingen. Högst sannolikt att han behåller den ännu efter onsdagens etapp, där bara sex bergspoäng står till buds (Veikkanen har nio). Det är också kul att Tour de France får lite mer uppmärksamhet än vanligt i Finland, men det är nästan komiskt hur de flesta finska medierna jublar över att Veikkanen gör historia samtidigt som de totalt missar det mesta annat som pågår i Touren. Efter måndagens flacka etapp där Veikkanen knappast kunde förlora bergströjan men där Armstrong gjorde en fantastiskt slug manöver för att ta sig till tredje plats skriks det bara om att Veikkanen behållit bergströjan. En till sådan rubrik efter tisdagens dramatiska lagtempo och jag ansöker om holländskt medborgarskap.

Till sist undrar jag – men det här kräver inte ett eget blogginlägg, för det har sagts miljoner gånger förut – varför mitt lokala fotbollslag FC Viikingit under åtta veckor i slutet av maj, juni och halva juli har två hemmamatcher? I augusti är fyra matcher inklusive en match i Finska cupen trängts in på en dryg vecka, och sen har Vikingarna två matcher i oktober – sista 17 oktober. För en som suttit i vågrätt snöslask och friska frostkvällar och tittat på divisionsfotboll (inträdet ligger kvar vid 10 spänn, dit det höjdes under lagets franska visit i FM-ligan) känns det lite knäppt med sommarstugpausen.

En taktisk och mental seger

07.07.2009 00.44 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för En taktisk och mental seger)

Lance Armstrong var rätt man på rätt plats vid rätt tidpunkt under den tredje etappen i Tour de France.
Han var i perfekt position att följa med utbrytningen då alla nio Columbia-HTC-cyklister satte fart och utnyttjade vinden 32 kilometer från målet.
De övriga favoriterna Alberto Contador, Cadel Evans, Andy Schleck, Carlos Sastre och Denis Mentjov satt längre bak i klungan och tappade 41 sekunder till amerikanen som tog ett kliv upp till tredje platsen.
Men Armstrong var inte bara med i utbrytningen – han var uppe i täten och hårdkörde med stallkompisarna Haimar Zubeldia och Jaroslav Popovitj för attt få en större lucka till huvudklungan.
Det var hans sätt att visa konkurrenterna – främst stallkamraten Contador – att han inte nöjer sig att inneha en biroll i tävlingen.
Inför tävlingen förutspådde jag att Armstrong kommer att försöka attackera Contador under de första tio dagarna. Men att den första attacken skulle komma redan på den tredje etappen var oväntat.
Med lite tur, rätt tajming och en enorm rutin var han i perfekt position då utbrytningen skedde. Efter det visade han varför han stått högst på podiet i Paris sju gånger.
Gårdagens 41 sekunder kommer sist och slutligen inte att spela allt för stor roll.
Men det som kan komma att spela en stor roll är att Contador, hur mycket han än säger motsatsen, säkert känner en viss press på sig att ligga efter Armstrong i resultatlistan då cyklisterna går in i bergen på fredagen.
Armstrong är i precis den position han vill vara. Han har knäppt Contador på näsan en gång, visat alla som tvivlat på honom att han är att räkna med och dessutom lyckats med det utan att egentligen ta ut sig allt för mycket.
Det ska bli intressant att se hur de två Astanacyklisterna samarbetar under fjärde etappens lagtempo och hur bra stämningen är då Pyrenéerna närmar sig.