Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Den första FM-ligafinalen mellan HPK och TPS blev något av ett antiklimax. Eller blev det bara som det blir då två lag som egentligen inte hör hemma i en final möts i vårens viktigaste matcher?

För varken HPK eller TPS hör till ligans två bästa lag. Och det är ju just de två bästa lagen som ska mötas i final. Missförstå mig inte. Både HPK och TPS har tagit sig till final och är förtjänta av sina platser där.

Men den första matchen visade vad det i värsta fall kan innebära att ha grundseriefemman och -sexan att göra upp om guldet.

Matchen i Tavastehus var en horribel tillställning. Inga tacklingar, ingen intensitet, inget jävlar anamma och inga känslor. Är det så vi vill ha det i säsongens hittills viktigaste match?

Man vet att något gått riktigt snett då det vinnande lagets spelare och tränare är missnöjda med insatsen. Laget som mot alla odds tagit sig till final vinner den första matchen på bortaplan. Hur bra som helst, kunde man tro. Men både Kai Suikkanen och Antti Erkinjuntti såg nästan besvikna ut efter matchen och kommentarerna var mer negativa än positiva trots att man tagit ett första steg mot ett sensationellt guld.

Det känns ju dumt att stå här och säga det efter att ha vunnit första finalen, men jag är inte alls nöjd med vårt spel.

Det var Suikkanens analys efter segern.

Matchen var en av de sämsta jag sett under hela säsongen och då har det blivit ett femtiotal matcher på plats och minst lika många till via teven.

Fortsätter finalserien i samma usla stil kommer den stora publiken att tappa intresset snabbt. Sedan är det bara i Tavastehus och Åbo någon bryr sig. Resten av Finland börjar i stället räkna dagarna till VM-starten den 7 maj.

Hoppas att HPK och TPS tar sig i kragen och bjuder på bättre spel i fortsättningen. Det är den finländska hockeypubliken värd. De betalar för att få se högklassig underhållning. Det bjöd lagen inte på i Tavastehus på torsdagen.

Vakna, det är finaler på gång!

HIFK förlorade den första kvartsfinalen mot HPK. Dessutom på hemmaplan.

Efter matchen hörde jag flera IFK-supportrar tala om att föra upp alla sina IFK-kläder och prylar på vinden och att inte följa med hockey innan laget spelar final någon gång långt in i framtiden.

En person hotade till och med med att bränna sin IFK-skjorta utanför IFK:s kontor.

Visst sved säkert förlusten, men någon orsak till panik finns inte. Ännu i alla fall.

IFK var det klart bättre laget på isen om man bortser från tredje periodens första fem minuter. Laget hade ett skott i stolpen och ett i ribban och otaliga kvalificerade målchanser.

Ställningen är 0-1 och man ska vinna fyra matcher. Samtidigt måste laget vinna på onsdag i Tavastehus för att inte försätta sig i en hopplös situation. Men samma spel som laget presterade stora delar av matchen i går är en seger inget problem. HPK presterade definitivt inget märkligt i rinken.

De som däremot presterade märkligheter på löpande band var urusla domarparet Jyri Rönn-Sami Partanen. Någon linje fanns inte och de klarade inte alls av att läsa situationerna. Alla visste att matchserien mellan IFK och HPK skulle bli en fysiskt tuff kamp med många ”möten” efter vissling. Varför väljer då FM-ligan att ge ansvaret åt Rönn och Partanen i den första matchen? Rönn var genomusel redan då han dömde Tappara-Jokerit.

Nu missade duon solklara utvisningar, slängde ut spelare för förseelser som definitivt inte var värda något straff och var inkonsekventa från början till slut. Irritationen bland spelarna växte och om domarlinjen fortsätter på samma sätt är det bara en tidsfråga innan det smäller ordentligt i rinken. Och då får ligan skylla sig själva.

På onsdag kommer nästa chans för IFK och domarna. Då får man se om någon lärt sig av sina misstag.