Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Ingen ledartröja

08.07.2009 00.18 | Skriven av Marcus Lindqvist i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för Ingen ledartröja)

Ok, min idiotsäkra ofelbara experttippning slog fel med tre tiondels sekunder.  Fabian Cancellara behåller den gula ledartröjan efter lagtempot med minsta möjliga marginal framom Lance Armstrong. Ritsch ratsch. Det där var ljudet av min vadslagningslapp som slets itu.

Även om Cancellara omöjligen kan vinna Tour de France, förtjänar han i allra högsta grad att bli första schweizare att cykla i den för fjärde dagen i sträck – och månne han inte behåller den ännu efter onsdagens flacka sprinteretapp – efter att han i stort sett dragit sina stallkamrater i Saxo Bank hela den 38 km långa sträckan. Var höll exempelvis OS-silvermedaljören i tempo Gustav Larsson hus?

Dagens största besvikelse var ändå Team Columbia-HTC. 59 sekunder efter Astana? Liquigas bara 58 sekunder efter var igen dagens positiva överraskning – med en inte helt annan laguppställning förlorade Liquigas 40 sekunder åt Columbia för att inleda Giro d´Italia, vilket innebar att Ivan Basso och Franco Pellizotti fick så gott som glömma totalsegern.

Anyway, den sjufaldiga Tourvinnaren Armstrong är definitivt en vinnarkandidat i sin comeback till La Grande Boucle. Kanske hans Astanastall  förlorade de saknade tiondelarna på slutrakan, när Armstrong och hans – nu kan man säga det – huvudmotståndare Alberto Contador koncentrerade sig mer på varandra än på att skynda över mållinjen. Lite psykologisk krigföring när Contador (som dragit avsevärt mindre än Armstrong dittills) spurtade mot mållinjen och nästan fällde Armstrong utanför tätkvintetten. När han tittade över axeln var det nog inte bara för att se om alla var med utan för att se om inte Armstrong tappat ett steg. Räkna med att Contador kommer att vara på offensiven under Tourens första bergsetapp på fredag för att återta platsen som stallets ledare.

Det är roligt att se Jussi Veikkanen i den rödprickiga polkagriströjan som visar att han ledar bergstävlingen. Högst sannolikt att han behåller den ännu efter onsdagens etapp, där bara sex bergspoäng står till buds (Veikkanen har nio). Det är också kul att Tour de France får lite mer uppmärksamhet än vanligt i Finland, men det är nästan komiskt hur de flesta finska medierna jublar över att Veikkanen gör historia samtidigt som de totalt missar det mesta annat som pågår i Touren. Efter måndagens flacka etapp där Veikkanen knappast kunde förlora bergströjan men där Armstrong gjorde en fantastiskt slug manöver för att ta sig till tredje plats skriks det bara om att Veikkanen behållit bergströjan. En till sådan rubrik efter tisdagens dramatiska lagtempo och jag ansöker om holländskt medborgarskap.

Till sist undrar jag – men det här kräver inte ett eget blogginlägg, för det har sagts miljoner gånger förut – varför mitt lokala fotbollslag FC Viikingit under åtta veckor i slutet av maj, juni och halva juli har två hemmamatcher? I augusti är fyra matcher inklusive en match i Finska cupen trängts in på en dryg vecka, och sen har Vikingarna två matcher i oktober – sista 17 oktober. För en som suttit i vågrätt snöslask och friska frostkvällar och tittat på divisionsfotboll (inträdet ligger kvar vid 10 spänn, dit det höjdes under lagets franska visit i FM-ligan) känns det lite knäppt med sommarstugpausen.

En taktisk och mental seger

07.07.2009 00.44 | Skriven av Filip Saxén i Okategoriserad - (Kommentarer inaktiverade för En taktisk och mental seger)

Lance Armstrong var rätt man på rätt plats vid rätt tidpunkt under den tredje etappen i Tour de France.
Han var i perfekt position att följa med utbrytningen då alla nio Columbia-HTC-cyklister satte fart och utnyttjade vinden 32 kilometer från målet.
De övriga favoriterna Alberto Contador, Cadel Evans, Andy Schleck, Carlos Sastre och Denis Mentjov satt längre bak i klungan och tappade 41 sekunder till amerikanen som tog ett kliv upp till tredje platsen.
Men Armstrong var inte bara med i utbrytningen – han var uppe i täten och hårdkörde med stallkompisarna Haimar Zubeldia och Jaroslav Popovitj för attt få en större lucka till huvudklungan.
Det var hans sätt att visa konkurrenterna – främst stallkamraten Contador – att han inte nöjer sig att inneha en biroll i tävlingen.
Inför tävlingen förutspådde jag att Armstrong kommer att försöka attackera Contador under de första tio dagarna. Men att den första attacken skulle komma redan på den tredje etappen var oväntat.
Med lite tur, rätt tajming och en enorm rutin var han i perfekt position då utbrytningen skedde. Efter det visade han varför han stått högst på podiet i Paris sju gånger.
Gårdagens 41 sekunder kommer sist och slutligen inte att spela allt för stor roll.
Men det som kan komma att spela en stor roll är att Contador, hur mycket han än säger motsatsen, säkert känner en viss press på sig att ligga efter Armstrong i resultatlistan då cyklisterna går in i bergen på fredagen.
Armstrong är i precis den position han vill vara. Han har knäppt Contador på näsan en gång, visat alla som tvivlat på honom att han är att räkna med och dessutom lyckats med det utan att egentligen ta ut sig allt för mycket.
Det ska bli intressant att se hur de två Astanacyklisterna samarbetar under fjärde etappens lagtempo och hur bra stämningen är då Pyrenéerna närmar sig.