Chris Pronger hade inte någon lyckad kväll när Chicago tog ledningen i finalserien med 3-2.Först styr han oavsiktligt in Chicagos ledningsmål, ett av de få skott som Michael Leighton kunnat ta den här kvällen. Sen fick han en saftig smäll av sin antagonist Dustin Byfuglien, som gjorde mål och utökade Blackhawks ledning när Pronger satt utvisad. -5 för kvällen och utbuad varje gång han rörde pucken. Matchen blev spännande mest tack vare Antti Niemis osäkra spel i andra ändan av rinken.
Det finns dom som hyllar Pronger som en av vår tids bästa backar. Han är inte precis någon Nicklas Lidström, men elak och smart. Slår motståndaren i vaden och fiskar sedan en utvisning när denne hämnas. Renommen talar sitt språk: flyttade till Oilers, gick till final 2006, gick till Ducks, final 2007, Flyers och final 2010. Och utbuad i varje arena utom i Philadelphia.
Till skillnad från vad många trodde har Philadelphia inte alls blivit uträknat, utan tacklat, svinat och slugt krypit under skinnet på Chicago. Fjärde matchen förlorade Blackhawks på dumma utvisningar. Flyers har också en osannolik förmåga att resa sig igen, som femte matchen visade. Räkna med en sjunde match. Vilken thriller den här finalserien varit.
Och Leino.Ville Leino har överträffat alla de vildaste förväntningarna och nu snackar jag inte bara om hur det ser ut med blåvita linser – vi snackar spelavgörande dominans typ Henrik Zetterberg. Jeff Carter i Flyers nominella första kedja lider helt tydligt av sin skada (han är inte ”lat”som Iltalehti skrev i en förträfflig kommentar).
Med tanke på Chicagos problem med lönetaket blir det intressant att se vad de gör med sina målvakter. Vågar de faktiskt lita på Antti Niemi och skicka Christobal Huet med hans 5,25 miljoners årslön till farmen?