Calgary vill förlänga med Olli Jokinen, världens främst stolpskytt. Det kablade finska medier ut att förra veckan, fast tolkningen att Flames vill behålla Jokinen var deras egen.

Ordagrant sade ju GM Darryl Sutter i en fråga-svar-session med fansen att Calgary till varje pris vill undvika att Jokinen blir en unrestricted free agent som är fri att skriva på för vem som helst. No shit. Jokinens kontrakt går ut i vår och om parterna inte enas om en förlängning får Calgary ingen kompensation ifall han lämnar laget.

Calgary gav trots Phoenix allt Matthew Lombardi, Brandon Prust och ett val i första omgången av NHL-draften för Jokinen. Men redan nu är det svårt att få så mycket i utbyte för Jokinen, för den som köper honom löper risk att förlora honom som free agent. Så jag gissar att Flames inte säljer honom innan tidsgränsen för spelartransfers går ut i vinter.

Klart Sutter kan vilja behålla Jokinen, men Jokinen får knappast något fett påökt på sin 5,25 miljoner dollars årslön. Flames vill också förlänga med Rene Bourque som gjort 17 mål på 44 matcher och som för närvarande får 1,5 miljoner per år. Enligt NHLSCAP.com har Flames redan förbundit sig vid 45 miljoner dollar i spelarlöner 2010-2011.

Jokinen som gjort 10 mål på 50 matcher har nog varit en besvikelse för Flames. Jag undrar förresten hur många gånger en kille kan pricka stolpen eller missa ett öppet läge under en säsong. Delar NHL ut nån Goal Post Trophy?

Spiket på huvudet, förresten, av Viasats kommentator Calle Johansson, som kommenterade att Joni Pitkänen toppar listan över mest speltid i NHL. ”Kanske han inte borde spela så mycket, så dåligt som det går för Carolina.”

”En anfallsspelare som unnar sig att ägna sig åt tacklingar gör ett fatalt misstag, eftersom han förlorar så mycket energi i akten att han blir den stora förloraren i det långa loppet. ”

Hoppsan. Då dubbla Stanley Cup-vinnaren Arthur Farrell skrev den första handboken i hockey någonsin år 1899 hade ingen hört om forechecking. Å andra sidan tvingas man vara lite mer sparsam med skridskoskären om man ska spela 60 min plus förlängning utan byte. Dock:

”En back som sällan spurtar uppför isen kan unna sig åt njutningen att kasta sig på en motståndare, ofta till stor fördel.”

Cool. Kanske spelet förändrats en del på 100+ år.Det är förresten Hockey News Ken Campbell som blåst dammet av den här förträffliga luntan Hockey: Canada´s Royal Winter Game.

För övrigt var det kanske den dummaste kommentaren av en NHL-kommentator någonsin som Tomas Sandström kläckte ur sig under Chicago-Anaheim på fredagskvällen. Selläne (obs uttalet) är lätt att känna igen för han har ett ´väldigt speciellt´leende alltid då han gör mål. Just. Och Sundin är också lätt att känna igen på isen för han har ett väldigt stort huvud. Snyggt, Jeppis-Tomas.

Jussi Jokinen har gjort 24 mål i straffläggningen och gjort 7 mål som avgjort matchen i NHL:s grundserie – bäst i NHL tillsammans med Slava Kozlov. Mikko Koivu är åttonde bäst med 16 mål totalt sedan straffläggningen infördes som ett sätt att avgöra matcher som slutat jämnt efter förlängning. Vassare än exempelvis Sydney Crosby och Alexander Ovetjkin. Jarkko Ruutu är 51:a med 8 gjorda mål – samtidigt har han gjort 34 mål i grundserien.

I fjol satte Ville Koistinen (?) 3 av 4 försök. Antti Miettinen nätade på 3 av 5. Ända sedan Jussi Jokinen nätade på sina 9 första försök 2005-2006 har finländarna fått ett rykte som förträffliga straffskyttar. Samtidigt har finländarna lyst med sin frånvaro i toppen av poäng- och målbörsen.

Hbl:s kolumnist Martin Palms teori om finländarnas straffläggning var att en sådan stressfri situation lämpar sig bra för finländarnas natur. Jag köper inte det, utan nu ska jag presentera min egen teori.

De bästa straffskyttarna är spelare som i vanliga fall inte får mycket speltid i anfallande kedjor och power play, typ Antti Miettinen och Jarkko Ruutu. Målvakterna känner inte till deras knep och hurdant skott de har.

Många av finländarna som tvingas spela 0-0 i tredje och fjärde kedjorna i NHL är i själva verket helt hyfsat skickliga i anfallsvägen.Typ Mika Pyörälä som ännu väntar på sitt första mål i Flyers men som redan nätat sin första straff. Så till skillnad från många cementnävar till kanucker är de inte helt ute på hal is när de får förtroende att lägga en straff.

Saknar nån bevis för att stöda teorin? Jussi Jokinen har hittills varit en ytterst säker straffskytt, men nu då han får mera förtroende och speltid i Hurricanes har hans statistik försämrats. Trots att han i år fått försöka 12 gånger har han bara nätat 5 gånger.I år har Jeff Hamilton i Toronto och Jeff Tambellini i Islanders satt båda sina straffar. Sen har en supermålskytt som Ovetjkin försökt 7 gånger och bara fått in 2.