Det finns många orsaker att tycka om Jari Litmanen, men en av dem är att han i all sin snudd-på-utomjordiskhet är precis som du och jag. Eller åtminstone jag. En fullständig sportnörd.

Få spelare vet lika mycket om internationell fotboll som Litmanen, och då menar jag inte taktik och spelförståelse, utan kunskap om statistik, siffror och laguppställningar.

Hockey går lika bra. På landslagsresor har jag hört Litti hålla sakkunniga utläggningar om Elitserieishockey, och i dag på Fiskartorpet framgick att den gode Litmanen tydligen är en NHL-buff också.

Efter att den officiella delen av presskonferensen var över satte sig Litmanen i ett hörn av lobbyn där tv:n visade reprisen av den fjärde finalen mellan Pittsburgh och Detroit. Samtidigt som journalisterna flockades kring Mikael Forssell och Hannu Tihinen i andra delar av rummet satt Litmanen nästan fastklistrad vid tv-rutan och följde noggrannt med den sista perioden. Finlands bästa fotbollsspelare genom tiderna såg lite ut som en femåring som kikar på BUU-klubben.

Efter att matchen var slut satt han kvar och kollade på repriserna av målen. Efter Pittsburghs makalöst vackra 4–2-mål med klapp-klapp-klapp från Kunitz till Crosby till Kennedy diskuterade han fullträffen med de något mindre ivriga Shefki Kuqi och Joonas Kolkka.
Först när sändningen var helt slut och kommande Canal Plus-tablåer började snurra i rutan steg Litmanen upp och traskade iväg.

Sämre inspiration inför VM-kvalmatchen mot Liechtenstein kan man definitivt få. Om Finland spelar med samma intensitet som Pittsburgh gjorde i natt blir det slakt. Samma frenesi som Detroit räcker förresten också till en bekväm seger.