Vissa kan det här. Att vara bäst när det gäller. Som Charlotte Kalla. Svenskan ledde hela vägen och vann 10 km i fristil. Överlägset sade oraklet Lampenius. Kanske att ta i med 6,6 sekunder ner till alltid farliga Smigun räckte mer än väl. Björgen trea. Inte en helt oväntad medaljtrio med andra ord.

Finland då? Nja misären fortsätter. ”Ritu” Roponen hade varit febersjuk men kämpade sig ändå i mål som sexa, tio sekunder från ett brons. Klart godkänt.

Däremot är Aino-Kaisa Saarinen ett stort frågetecken efter genomklappningen. 10 km fritt må inte vara hennes favoritdistans men en dam som ska kämpa om medaljerna på varje sträcka får inte förlora med över en minut.

Riikka Sarasoja 30, två minuter efter Kalla.Krista Lähteenmäki 43;e, tre minuter bakom Kalla.Tre minuter! På 10 KM!!!

Trodde själv på nio medaljer före OS för finskt vidkommande. Men efter den här sensationellt sega starten är jag nöjd om det blir sex. Verkar inte som att finländarna toppat formen något vidare. tyvärr.

Finlands misär i OS fortsätter. Ändå har jag njutit mer av OS än vad jag på förhand trodde.

Rätta raden i dag (exklusive puckelpisten som jag inte orkar titta på i natt) 8-13-26-38-40-73

Enda godkända i dag: Anssi Koivuranta. Efter en blytung säsong är åttonde platsen mer än godkänd. Och han var knäckt i mål. Det är ett gott tecken. Mera sånt. Killen har rätt inställning.

Hannu Manninen (13:e). Skulle vara hans stora chans. Ett mediokert hopp följdes upp av ett uselt lopp. Förlorarstämpeln förstärktes ytterligare.

Janne Ryynänen (26:e). Ledde efter backmomentet efter att Zeus och alla vädergudar varit på hans sida. I spåret trillade han omkull och blev snabbt distanserad.

Jaakko Tallus (38:e). Stortävlingsmänniska har han kallats. Och kanske varit. Med betoning på varit.

Timo Antila (40:e). Antila är hur säker som helst på en placering mellan 40 och 100. Om det egentligen borde räcka för att få vara med i OS lämnar jag osagt.

Paavo Puurunen (73:e). Sköt som en kråka och skidade som en kratta.  Dags att runda av nu?

Två klara medaljhopp (Ahonen och Manninen) har svikit. Ahonen var nära men nära räknas inte. Nu måste skiddamerna- eller herrarna vända trenden. Känns som att Finland behöver en medalj på 10 km eller 15 km klassiskt på måndagskvällen finsk tid. Annars kan det här bli ett riktigt skit-OS för finsk del.

En sista sak innan det är dags att törna in vid lägerelden. Kanada-Slovakien 18-0. USA-Kina 12-1. Undra sen varför man ibland har svårt att ta damhockeyn på allvar.

Första halvlek kan ha varit den bästa jag sett i La Liga denna säsong (inte denna säsongen som WT som Anna Anka och Olof Lundh säger). I 20 minuter spelade Atletico Madrid en fotboll som fick Barcelonas stjärnor att rynka pannorna i djupa veck.

Zlatan reducerade och sen etablerade Barca ett hyfsat tryck. Och visst skapade man vissa lägen men de bästa chanserna gick till Zlatan, som målet till trots, är rätt långt från storformen. Det såg kantigt, stelt och svårt ut.

Zlatan var inte den enda i det katalanska storlaget som var ur slag. Xavi, som brukar göra sig skyldig till fem felpass om året, slog bort dussinet bollar före paus. Busquets hade inte många rätt och Valdes mellan stolparna är nu en gång för alla ingen stor hjälte. Simaos 2-0 på frispark var läcker men satt i det hörn som Valdes borde ha haft koll på.

Lägg till att inte heller Messi var på spelhumör och att mästarna saknade massor med spelare i de bakre leden och första förlusten för säsongen var ett faktum. Real Madrid tackar.

Atletico blir man aldrig klok på. Laget kan slå Barca ena dagen och förlora mot något hopkok från division 3 följande kväll. Att hålla på ”madrassmakarna” innehåller en oerhört stor portion av masochism för supportrarna. Lite som att hålla på HIFK i hockey. Skoj ibland, men för det mesta en balansgång mellan himmel och helvete.

Så lite på att Madridlaget får det svårt mot Almeria borta i nästa omgång.

Nu ska vi se hur det går för Manninen.

En kort reflektion så här långt:

Janne Ahonen. Lider med honom. Men sett till vad han presterat i världscupen i vinter är detta mer än godkänt. Fast han gjorde väl inte comeback för att bli fyra igen.

Resten av backherrarna. Kalle Keituri var urlycklig. Han blev 22:a. Också Tommi Nikunen i Keksus mysstudio tyckte Keituri var bra. Happonen var ungefär som väntat. Att Harri Olli inte lyckas välja en dräkt som är regelrätt känns så jävla trögt. Kanske han borde åka hem?

Damernas skidskytte blev inget svenskt segertåg. Långt ifrån. Helena Jonsson sköt perfekt men blev bara 12:a, nästan 50 sekunder bakom slovakiskan Kuzmina och tyskan Neuner. Båda toppdamerna missade ett skott så att säga att Jonsson är ute på svag is är knappast att ta i. Hon var långsam som en snigel i spåret.

Kaisa Mäkäräinen? 59:e. Tre bom och usel i spåret.

Ett specialomnämnande går till Christer Ulfbåge och Magdalena Forsberg som refererar skidskytte i SVT. Ulfbåge hade inte många rätt. Nollor blev till nior och han var på det hela taget helt ute och cyklade. Men kanske det inte är så överraskande. Ulfen var ju mannen som tiderna uppmuntrade Annika Sörenstam med följdande ord efter att svenskan vunnit ännu en major.

”Ut nu och sug av hela Sverige”.

Hmm.

Maggan stod och idisslade tuggummi i direktsändning. Ajaj.

Inte ens nära: De fullständigt inkompetenta arkitekter som ritat rodelbanan. Deras inkompetens kostade en ung georgier livet. Skulle det ha varit frågan om en amerikan hade Obama och hans kabinett redan funderat på sanktioner mot Kanada.

Det här har ingenting med sport att göra. Eller nåja, mat har med allting att göra.

Men efter att ha sett stjärnkocken Michael Björklund och Matias Jungar i några avsnitt av deras matprogram på FST5  kan jag bara säga bravo. Avslappnat, roligt och med glimten i ögat. Hur bra som helst.

TPS kan nog bli att räkna med trots allt. Hämäläinen, Brown, Kujala, Valakari med flera lämnade ett ruskigt tomrum efter sig. Jonatan Johansson kan inte ensam fylla de luckorna men jösses vilket kap Palloseura gjorde. JJ var glödhet i förra kvalet och kanske vår allra bästa spelare. Och med de anfallsalternativ FInland har är Johansson mer eller mindre given också i kommande kval.

I TPS får han spela precis så mycket han vill. Att tempot i den finska ligan inte motsvarar det på kontinenten behöver inte vara så illa i Johanssons fall. Efter 15 år som proffs vet han vad som krävs i större matcher.

Liga-vd:n Jan Walden måste mysa. Den vältalige, artige och positiva Johansson kan om han används rätt vara ett mätkigt vapen i marknadsföringen.

Välkommen tillbaka!

Efter ris kommer ros. Ellet hur var det nu igen?

Men jag måste säga att Urheilun jälkiviisaat är ett lika fräscht som välkommet koncept. Kunnas, Riihilahti och Tuominen snackade ledigt och avslappnat om Super Bowl, EM-lottning och Myllylä.

Ser fram emot panelens analyser under OS.

http://yle.fi/urheilu/lajit/jalkihiki/2010/02/urheilun_jalkiviisaat_suomella_unelmalohko_1427046.html