Copa do Mundo

Hbl rapporterar om VM från Helsingfors och på plats i Brasilien
Header

Red Wings övertygar mest

28.04.2011 23.01 | Skriven av Marcus Lindqvist i ishockey | Okategoriserad - (10 kommentarer)

Sedinarna viker ihop sig när det gäller, Flyers har som vanligt målvaktsproblem, Red Wings flyger och Capitals ser ut att kunna hålla lite längre än vanligt i år. Det är de första intrycken av en alldeles fenomenal första omgång i NHL-slutspelet. På basis av vad jag sett hittills är jag inte förvånad om det är Washington och Detroit som möts i finalen.

Chicagokaptenen Jonathan Toews utjämning i numerärt underläge i game seven mot Vancouver. Jisses. Kan bara föreställa sig vad Roberto Luongo & Co tänkte då. Luongo som fått bära hundhuvudet för Vancouvers två raka playoffförluster mot Chicago. Men Luongo lyckades hämta sig efter att ha blivit slaktad och bänkad i de tre föregående matcherna. Och Vancouver lyckades driva ut sina onda playoffspöken.

Stöddiga Montrealbacken PK Subbans stenhårda slagskott som utjämnade spelet till 3-3 med 2 min kvar av game seven mot Boston. Jisses. Kan bara föreställa sig vad Tim Thomas & Co tänkte då. Thomas som förlorat sina bägge föregående game seven, inklusive 5-0 mot just Canadiens 2009. Men Bruins kom igen efter två raka förluster. Och lyckades driva ut sina onda playoffspöken.

Teemu Selänne. Otroligt. Han bara överraskar och överraskar. Inte bara mål, utan slit, backchecking och tacklingar. Vilken synd att hans kämpasatser var i onödan då Ducks föll ut.

Så här går det i andra omgången av slutspelet.

Vancouver-Nashville

Det är ofattbart hur lätt Dave Bollands kedja neutraliserade bröderna Sedin, som höll lekstuga i slutspelet. Dave Bolland: +6 i de fyra matcher han var med, Sedinarna samtidigt -9 sammanlagt. Ja, de gjorde nio poäng i de matcherna, men de förväntas göra betydligt mer om Canucks ska gå hela vägen. Luongo övertygade inte alls och Cory Scheider sjabbade ofattbart med pucken innan han blev skadad i den match han startade. I sjunde matchen var Luongo säker, men han är upp och ner. Ryan Kesler, Alexander Burrows med flera räddade Vancouver. Nashville saknar stjärnglans och vinner genom att försvara och anfalla som ett lag med Vezinakandidaten Pekka Rinne som sista utpost. Tyvärr räcker det inte. Särskilt som jag misstänker att Predatorslirarna är hyfsat nöjda över att ha kirrat klubbens första playoffavancemang någonsin. Däremot kommer Canucks att hamna i trubbel mot Red Wings i konferensfinalen. Senast ett lag som tvingats till sjunde matchen i första omgången vunnit Stanley Cup var 1992, Pittsburgh Penguins.

Tips: Canucks i femte matchen. Bröderna Sedin kommer att drömma mardrömmar om Shea Weber och Ryan Suter innan serien är förbi.

Flyers-Bruins

Jisses vilken fysisk och tuff serie det här blir. Bruins var förvånansvärt mjäkiga mot Canadiens och särskilt Zdeno Chara var inte alls så dominerande som han måste vara. Dessutom har Bruins ett allvarligt problem med sitt dysfunktionella power play: inte ett enda mål i numerärt överläge (däremot släppte Bruins ett i spel 5-4). Flyers saknade en frisk Chris Pronger och hade som vanligt målvaktstrubbel. Undrar vem som ska få förtroendet i första matchen. Men låt inte Flyers startsvårigheter lura er, Buffalo var ett svinaktigt bra lag och Ryan Miller en ännu bättre målvakt.

Tips: Flyers i sjunde. Ville Leino gör minst två mål. Fler Flyersspelare än puckar kommer att ångvälta genom Tim Thomas in i Bruinsmålburen.

Detroit-San Jose

Det var öppna dörrarnas dag när Sharks mötte Kings och Antti Niemi övertygade inte alls. Konstigt hur Todd McLellan envisas med att starta Niemi fast Niittymäki spelat bättre alltid då han fått chansen. Kanske för att han vet att Niemi har en underlig förmåga att alltid följa upp en katastrofmatch med en fantommatch. Detroit marscherade samtidigt rakt över Phoenix. Utan Henrik Zetterberg, som borde vara redo för spel i andra omgången.

Tips: Red Wings i sjätte. Såväl Jimmy Howard i Detroits mål som Antti Niemi i San Joses mål släpper en bunt billiga mål. Det här kan bli underhållande.

Capitals-Lightning

Bruce Boudreau tycks ha fått fason på Washingtons superstjärnor och när Ovetjkin också tycks ha hittat målkornet som var lite försvunnet i grundserien kan Capitals gå hur långt som helst. I grundserien såg det tidvis ut som att Boudreaus nya försvarshockey tagit det offensiva stinget ur det som varit ett av NHL:s roligaste lag att se. Lightning har gjort mål som ett kollektiv, inte minst av spelare som Sean Bergenheim. Igen, det räcker inte mot Washington. Capitals får en lätt väg till konferensfinalen och därmed kanske också till finalen.

Tips: Capitals i femte. Nya Capssvensken Marcus Johansson får Capsfansen att glömma Calle Johansson. En stund åtminstone.

, , ,

Sorry, Ovetjkin

12.04.2011 19.18 | Skriven av Marcus Lindqvist i ishockey - (3 kommentarer)

Som regel sker det alltid minst en skräll i första omgången av NHL-slutspelet, så sorry Ovetjkin & Co: ni blev med svarte petter den här gången.Washington Capitals åker ut mot ett urtråkigt, urdefensivt, släng-er-framför-varje-puck-New York Rangers med en glödhet Henrik Lundqvist i mål.

Så här går det i första omgången:

Östra konferensen

Washington-New York Rangers

En målfattig serie mellan det nya, försvarsinriktade Caps och John Tortorellas bokstavligen blue collar-Rangers.Rangers förlorade inte en enda seriematch som laget ledde inför tredje perioden. Säger nåt om klubbens förmåga att täppa til.

Rangers vidare i sjätte matchen. Alex Ovetjkin gör ett mål i hela serien.

Philadelphia-Buffalo

Det här blir en grinig serie – med skrällvarning. Favoriten Flyers har gått trögt hela våren, medan Sabres varit ett av de hetaste lagen 2011. Frågan är om Flyers hinner återfinna formen och hur frustrerade lagets forwards hinner bli på Ryan Miller i Sabresmålet.

Flyers vidare i sjunde matchen. Chris Pronger blir avstängd en match för något svinaktigt.

Boston-Montreal

Efter de fysiska,fartfyllda seriematcherna med massor av mål, tacklingar och slagsmål förväntar sig alla att det här blir en klassiker som är ihågkommen ännu år 2020. Misstänker att Bruins kommer att fokusera på att spela fysiskt, men rent och köra över Canadiens.

Bruins i femte matchen. Tim Thomas håller nollan minst en gång, medan Carey Price släpper in minst två billiga mål.

Pittsburgh-Tampa Bay

Det här kunde ha varit en av de roligaste slutspelsserierna i mannaminne, men ett Penguins utan Sidney Crosby och Jevgeni Malkin har inte precis bländat med sin offensiv. Det är inte uteslutet att Crosby hoppar på isen, men hans form är ändå ett frågetecken.

Lightning i sjätte matchen, om Crosby inte är med. Penguins i femte matchen, om Crosby är med.

Västra konferensen

Vancouver-Chicago

Vancouver hade en alltför lyckad grundserie för att kunna vinna Stanley Cup, men de kommer att göra allt för att ge igen för fjolårets slutspelsförlust.Men Blackhawks ska inte underskattas, trots att de med nöd och näppe tog sig till slutspel. Kane, Toews, Duncan, kommer att höja nivån ett par snäpp i slutspelet.

Canucks i femte matchen.Redan nu kommer Alain Vigneault dock att märka att han saknar rivjärnet och tekningsspecialisten Manny Malhotra.

Detroit-Phoenix

Red Wings har massor massor massor av rutin – 19 spelare har vunnit Stanley Cup. Phoenix har ungdomlig iver, disciplin, hunger, men saknar rutinen. Samtidigt har Coyotes nåt Red Wings saknar – en superbra målvakt i Ilja Bryzgalov. Fast Chicago bevisade ju med Antti Niemi att det inte behövs en bra målvakt för att vinna Stanley Cup. Frågan är närmast om Red Wings veteraner tänder till på alla cylindrar.

Red Wings i sjätte matchen. Målfattigt.

Anaheim-Nashville

Finländsk uppgörelse – evigt unga Teemu Selänne, Saku Koivu, Toni Lydman och Jarkko Ruutu mot Pekka Rinne.Känns som att Ducks rutin avgör det här – om inte Rinne totalt murar igen målburen.

Ducks i sjätte matchen. Jarkko Ruutu tar minst en utvisning för att filma och två utvisningar för att störa målvakten.

San Jose-Los Angeles

Nu eller aldrig för Sharks. Öh, det var för två år sedan. Sharks som dominerat grundserien men alltid floppat i slutspelet såg ut att floppa redan i grundserien och missa slutspelet, men höjde sig mot slutet av säsongen. Kommer att köra över Kings som saknar sin bästa forward Anze Kopitar.

Sharks i fjärde matchen. Antti Niemi släpper en rad lätta mål, men det gör inget för Joe Thorntons första kedja och fenomenrookien Logan Coutures andrakedja öser in mål.

,

Ramstedt sätter sig själv före laget

07.04.2011 12.20 | Skriven av Filip Saxén i ishockey - (en kommentar)

Teemu Ramstedt har inte platsat i HIFK:s laguppställning i slutspelet. Efter en oerhört svag avslutning på grundserien valde Kari Jalonen att peta Ramstedt och låta Joni Töykkälä ta över som tredjecenter i laget.

Det har visat sig vara ett lyckat drag. Töykkälä, Turo Järvinen och Jerry Ahtola har bildat en minst sagt fungerande enhet som långa stunder nollade Lukkos första kedja på vägen till final.

Då Ramstedt nu inser fakta att han inte kommer att rymmas med i laget i finalerna utan att det blir skador på nyckelspelare väljer han en märklig väg att gå.

I dagens Iltalehti säger Ramstedt att han inte förstår varför han är petad.

Att inför finalerna gå ut och på det sättet indirekt rikta kritik mot sin tränare visar att Ramstedt verkligen inte har något i HIFK att skaffa under våren. I och med sina uttalanden ger han svar på sin egen fråga om varför han är petad. Ger man inte allt för laget på alla plan är man inte heller värd att vara med i laget.

HIFK visade redan tidigare i vinter att man inte tolererar att spelare sätter sig själv före laget då man lät hannes Hyvönen gå. Kanske vi får se samma sak igen i fallet Ramstedt.

En proffsig spelare hade sagt något i stil med ”jag är nöjd hur laget klarat sig. Tränaren väljer det lag han anser vara bäst och jag är redo att hoppa in på planen då jag får chansen”.

Ramstedt är på väg bort från HIFK efter den här säsongen. Hans namn har kopplats ihop med Jokerit och jag kan tänka mig att Jarmo Kekäläinen inte gillar Ramstedts uttalanden i kvällspressen.

I HIFK kommer nog ingen att sakna Ramstedt.

,

Slutspelsöverraskningar

06.04.2011 21.47 | Skriven av Marcus Lindqvist i ishockey | Okategoriserad - (2 kommentarer)

FM-ligans slutspel brukar vara sensationellt tråkiga och ensidiga. Som regel brukar grundseriens vinnare köra över åttan och drälla på ända till ligatiteln.

Ingen ligamästare har någonsin varit sämre än femte i grundserien, som Tappara 2003. Boring.

Jämför då med NHL. Over there har konferensåttorna i de 32 serier som spelats sedan 1994 hela 9 gånger besegrat grundserieettan. Segerprocenten hisnande 28,1 procent.

Ännu bättre har grundseriesjuorna klarat sig mot tvåorna : av 32 serier har sjuorna vunnit 15, det vill säga nästan hälften. Jämför det med att femmorna bara vunnit 10 av 32 serier mot fyrorna, fast de serierna borde vara de jämnaste logiskt sett.

Sexan mot trean är ett helt annat kapitel. Efter att NHL införde det idiotiska systemet med att placera divisionsettorna minst tredje i konferenstabellen 1999 har grundseriesexorna slagit ut grundserietreorna regelbundet. Sedan 2005-2006 har sexorna vunnit hälften, 5 av 10 serier. (Just nu gör den speciella rangordningen att ärkerivalerna Boston Bruins och Montreal Canadiens kan mötas i östra konferensens kvartsfinaler).

Mot den bakgrunden känns det extra uppfriskande med Blues historiska marsch mot ligafinalerna i FM-ligan. Vilket möte det skulle bli, Blues mot HIFK.

,